Barbro Alving
Från Rilpedia
Barbro Alving, eller Bang som var hennes signatur, född 12 januari 1909 i Uppsala, död 22 januari 1987, svensk journalist på bland annat Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter. I många år skrev hon också kolumner i Vecko-Journalen under signaturen "Käringen mot strömmen". Dessa kåserier gavs ut i bokform under ett antal år på 1940-, 50-, 60- och 70-talen.
Bang var dotter till Fanny Alving och Hjalmar Alving. Barbro Alving fick själv ett barn, Maud Fanny, född 1938, med illustratören och tecknaren Birger Lundquist. Maud Fanny, eller Ruffa, som hon kallas av alla, var ett "kärleksbarn" som föddes utanför äktenskapet. Bang gifte sig aldrig, däremot bildade hon familj med adelsdamen Anna Laura Sjöcrona när dottern Ruffa endast var något år. Tillsammans var de "en annorlunda familj" med dotterns egna ord.
Bang började sin journalistiska bana på Stockholms Dagblad 1928. Hon var redaktionssekreterare på Idun 1928–1931 och därefter journalist på Dagens Nyheter 1934–1959. Bang rapporterade från OS i Berlin 1936. Bang gjorde reportage från fronten i spanska inbördeskriget och i finska vinterkriget 1939. Hon rapporterade från Norge våren 1940 och Ungern vid revolten 1956. Hon gjorde också reportageresor i USA, Vietnam, Afrika och på olika platser i Fjärran östern, och utvecklade därvid med åren ett betydligt mer kritiskt synsätt.
Hon blev tidigt pacifist och deltog på 1950-talet aktivt i kampen mot att Sverige skulle skaffa sig kärnvapen och konverterade till katolicismen. Hon offrade sin anställning för sin övertygelse. Bang var känd för sitt civilkurage och sin sällsynt träffsäkra penna.
Hon vägrade att delta i civilförsvaret och tillbringade en månad i fängelse för detta, vilket hon skrev om i boken Dagbok från Långholmen (1956).
Hon inspirerades både som journalist, feminist och pacifist av Elin Wägner. Bang sammanställde efter hennes död 1949 ett detaljerat biografiskt material över Elin Wägner, vilket senare blev en biografi av Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder.
Innehåll |
Bibliografi
Fram till mitten av 60-talet utgavs kåserisamlingarna under pseudonymen Käringen mot strömmen.
- Ode till Whitlocks lärarkår eller sanningen om barnets århundrade 1943
- Gurli Hertzman-Ericson 1944
- Tack för ordet! 1946 (kåserisamling)
- En enda stor familj 1947 (kåserisamling)
- Hemma bäst 1948 (kåserisamling)
- Just det 1949 (kåserisamling)
- Femte resan 1950 (kåserisamling)
- Slarvigt men mänskligt 1951 (kåserisamling)
- Människan vill inte bli omkörd 1952 (kåserisamling)
- Hemmakväll 1953 (kåserisamling)
- Ordning på torpet 1954 (kåserisamling)
- ...och den fula flugan flög 1955 (kåserisamling)
- Dagbok från Långholmen 1956
- Metod i galenskapen 1957 (kåserisamling)
- Här nere på jorden 1958 (kåserisamling)
- Mänskligt att döma 1959 (kåserisamling)
- För många brudar 1960 (kåserisamling)
- Bang i bygget! 1961 (kåserisamling)
- Älskar att resa 1962
- Trivselvänligt 1962 (kåserisamling)
- Där skon klämmer 1963 (kåserisamling)
- Sol över torpet 1963 (kåserisamling)
- Det kom aldrig i tidningen 1963
- Alltid händer det något 1965 (kåserisamling)
- Yr i mössan 1966 (kåserisamling)
- I dagens läge 1967 (kåserisamling)
- Tro mig eller inte 1968 (kåserisamling)
- Vi vid gräsrötterna 1970 (kåserisamling)
- Bang talar ut 1972
- Kunde vara värre 1973
- Käringens bästa 1975
- Bang 1982, 1983, 1984, 1985, 1986, 1987
- Personligt 1990
- Käringen mot strömmen 1992
- Tankar på en lantkyrkogård 1994
Filmmanus i urval
Priser och utmärkelser
Övrigt
Den feministiska kulturtidskriften Bang är uppkallad efter henne.
Källor
- Stenborg, Elisabeth (Spring 2001). "Som det verkligen var - Barbro Alving (Bang) i dagböcker och brev". HumaNetten (8). ISSN 1403-2279. Hämtat 2008-12-30.
- Holmgren, Susi (2008-05-26). ”Bang 1909-1987”. Stockholms stadsbibliotek. http://www.biblioteket.stockholm.se/default.asp?id=15819. Läst 2008-12-30.
- Wopenka, Johan. ”Barbro Alving 1909–1987 In memoriam”. Svenska Deckarakademin. http://www.deckarakademin.se/bang.htm. Läst 2008-12-30.
