Agi Lindegren
Från Rilpedia
August (Agi) Lindegren, född 29 december 1858 i Hudiksvall, död 1927, svensk arkitekt, tecknare, etsare.
Lindegren studerade vid Tekniska högskolan 1878-82 och vid Konstakademien 1882-85, varefter han företagit flera studieresor till utlandet. Lindegren blev 1885 arkitekt i Överintendentsämbetet och 1894 slottsarkitekt vid Drottningholm. Bland hans arkitektoniska verk märks Gransäters villa vid Baggensfjärden (1886), Biologiska museet (1893), närmast i norsk stavkyrkostil, Villa Skoga vid Kolmården (1894), Nordiska museets provisoriska tillbyggnad vid Stockholmsutställningen 1897, Villa Martin vid Gripsholm (samma år), Cassels donation i Grängesberg (1898),[1] samt - hans största och mest betydande arbete – Gustav Vasa kyrka i Stockholm (fullbordad 1906). Han ledde restaurationen av Västerås domkyrka (1896-98), av Trefaldighetskyrkan i Uppsala och Mariakyrkan i Sigtuna (båda avslutade 1906) och av Klara kyrka i Stockholm (färdig 1907). Genom fin smak och mästerskap i den konstnärliga stiliseringen av växtformer vann Lindegren stor berömmelse på de dekorativa konsternas fält. Han ledde dekoreringar i Johannes (1889-90), Katarina (1892), Jacobs (1892-93), Hedvig Eleonora (1894), Gustaf Adolfs (samma år) och Adolf Fredriks (1895) kyrkor i Stockholm, domkyrkorna i Uppsala (1890-93), Västerås (1895-96) och Härnösand (1895), kyrkorna i Hudiksvall (1888) och Nacka (1891) samt Sankt Olai kyrka (1891) och Hedvigs kyrka (1894) i Norrköping.
Vidare textade och illustrerade han böckerna Broder Ragnvald och den heliga Catarina, av J. Böttiger (1887), Om Riddaren med Ämbaret (1895) och Due canzoni (1891), översatta av K. Wahlund, samt illustrerade Lilla Brigitteboken (1892), utgiven av H. Wieselgren, Hedvig Eleonoras Drottningholm (1897), av J. Böttiger, samt Les maisons souveraines de l'Europe, av F.U. Wrangel (1898-99), varjämte han tecknade högst förtjänstfulla bokband, som utförts av G. Hedberg. Vid Oscar II:s jubileum 1897 var de flesta av de överlämnade svenska adresserna textade och illustrerade av Lindegren. Han etsade även exlibris, karikatyrer samt ett porträtt av professor M. Sondén. Som författare utgav han praktverket Mariakyrkan i Westerås (1898). Lindegren blev 1899 ledamot av Akademien för de fria konsterna.
Källor
- Nordisk familjebok (1912), band 16, s. 600-601 (länk)
- ↑ Tomas Ljung, Strövståg i Ludvika (ISBN 9163067471)