Arne Forssell

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Carl Arne Forssell, född 9 januari 1887 i Stockholm, död 12 februari 1974, var en svensk historiker, politiker och arkivarie.

Innehåll

Släkt

Forssell är en svensk släkt från Järvsö. Arne Forssell var son till industrimannen Abraham Forssell och bror till Gösta Forssell, Jakob Forssell, Gerhard Forssell, Carl Forssell och Nils Forssell. Han var sedan 1918 gift med Anna Lisa Falke.

Journalisten

Efter studentexamen i Stockholm studerade han vid Uppsala universitet där han 1918 blev fil.dr. på avhandlingen Ministerier och kollegier. Studier i departmentalreformens förhistoria till 1812. I början var han anställd som journalist vid Stockholms Dagblad. Han spelade en framträdande roll inom försvarsrörelsen innan första världskriget och var redaktör för tidskriften Vårdkasen. Sedermera medarbetade han i Svensk Lösen, var chefredaktör för Göteborgs Aftonblad 1918-21 och för Det nya Sverige 1924-25. Därefter avslutades hans karriär inom journalistbanan.

Vetenskapsmannen

År 1922 blev Forssell förste amanuens i Riksarkivet, 1930 andre arkivare och 1934 förste arkivarie samt utnämndes till arkivråd 1936. Han var samtidigt lärare i stats- och samhällslära vid Krigshögskolan och Artilleri- och ingenjörshögskolan. 1939 blev han ordförande i Sjöhistoriska samfundet. Han har publicerat historiska, statsvetenskapliga och politiska uppsatser.

Politikern

Forssell tillhörde som högerman andra kammaren 1919-20 och 1925-32, invald i Stockholms stads valkrets; han var där suppleant i och ledamot av konstitutionsutskottet. Åren 1922-30 var han ledamot av styrelsen för Allmänna valmansförbundet i Stockholm och 1927-31 ordförande i Sveriges nationella ungdomsförbund. Redan i stundentåren av Forssell företrädare för unghögern, och 1931 deltog han i en säraktion inom Stockholmshögern, vilken ledde till bildande av den s.k. fria högern. Efter en öppen schism med högerledningen lämnade han partiet.

Bibliografi

  • Bidrag till mantalsskrivningslagstiftningens historia 1723-1812 (1932)
  • Kungl. Maj:ts kanslis historia (1935)
  • Den svenska utrikesförvaltningens historia 1721-1809 (1935)
  • Handlingar till kansliväsendets historia (1936)
  • Kaggeholm (1939)
  • Sveriges yttre politik 1611-1679 (1942)

Källor

Personliga verktyg