Anton Nyström

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Anton Kristen Nyström, född 15 februari 1842 i Göteborg, död 17 juni 1931 i Stockholm, var en svensk läkare, föreläsare, folkbildare och skriftställare samt skapare av Stockholms arbetareinstitut 1880. Han var son till grosshandlaren Lars Fredrik Nyström och Carolina Kristina Silfverstolpe.

Anton Nyström blev student i Uppsala 1860 och, efter studier där samt vid Karolinska institutet, med.dr. i Lund 1868. Nyström var 1919 den förste som i skrift krävde homosexualitetens avkriminalisering i Sverige. Han utgav mot slutet av sitt liv en del antisemitiska pamfletter.

Nyström var biträdande fältläkare i dansk-tyska kriget 1864, idkade 1866 och 1868-1869 studier i utlandet, bosatte sig därefter i Stockholm och har alltsedan som läkare egnat sig åt hudåkommor samt sinnessjukdomar. Under den första tiden i Stockholm ska han ha uppvaktats romantiskt av Pontus Wikner. Han verkade några årtionden för spridning av positivismens sociala, politiska och religiösa läror samt stiftade 1879 i Stockholm ett positivistiskt samfund, vars föreståndare han var. Detta lilla samfund hade upptagit Auguste Comtes allmänna grundsatser, men bemödade sig att undvika de bisarra ytterligheterna i hans system. Ur dessa grundsatser, som innebär förpliktelsen att "leva för andra" samt att "verka för befästandet av ordningens och framåtskridandets sak med moraliska medel", härledde sig Nyströms nitiska deltagande i de demokratiska rörelserna inom huvudstaden under 1880-talet.

I syfte att motverka alkoholism, asocialitet, kriminalitet och inflytandet från extremistiska agitatorer inom arbetarklassen samt ledd av övertygelsen om folkbildningens nödvändighet, skapade han 1880 (oktober) Stockholms arbetareinstitut. Nyström var institutets föreståndare från dess begynnelse till maj 1908 och har, trots att han länge var motarbetad från mer än ett håll, hängivet verkat för dess bestånd. Detta institut blev utgångspunkten för den populärvetenskapliga föreläsningsrörelsen i Sverige, för vilken statsunderstöd under år 1913 utgick med 270 000 kronor till 540 föreläsningsanstalter, under det att kommuner eller enskilda lämnade minst lika mycket som det utgående statsbidraget.

Nyström förfäktade med stor energi sina åsikter genom ströskrifter, i pressen, på flerehanda möten, genom föreläsningar samt olika opinionsyttringar o.s.v. Han förordade bl.a. bildande av fackföreningar, religionsfrihet, kyrkans skiljande från staten, nykterheten och ett betryggande nationalförsvar samt bekämpade den materialistiska och hätska riktningen inom socialismen.

Bibliografi i urval

  • Om foten och den riktiga formen på skodon (1867),
  • Om cretinism och idioti (1868),
  • Teoretiska och praktiska uppsatser öfver hudåkommorna (1870),
  • Om sinnesrubbning etc. (1878),
  • Positivismen. En systematisk framställning etc. (1879),
  • Samhälliga tidsfrågor (9 häften, 1879-1881),
  • Om äktenskapet, pauperismen och prostitutionen (1885),
  • Allmän kulturhistoria (6 band, 1885-1893; ny uppl. i 4 band 1901-04),
  • Socialismens omöjlighet (1892),
  • Om sinnessjukdomar och hospitalsvård jämte antydningar om sinnessjukas rättsliga skydd (1895),
  • Uppkomsten af kortskallar och långskallar (1898),
  • Brott och försoning, eller väldet och rätten i nationernas lif (1899),
  • Karl XII och sammansvärjningen mot hans envälde och lif (1900),
  • Striderna om Östra Europa mellan Ryssland, Polen och Sverige (1901),
  • Elsass-Lothringen und die möglichkeit einer deutsch-französischen allianz (1904),
  • Könslifvet och dess lagar (1904; 4:e uppl. 1912),
  • Könslifvets problem (1905),
  • Tankar om Unionskrisen (1905),
  • Kristendomen och den fria tanken (1908),
  • Kärlekslifvet och hälsan (1910),
  • 606, Ehrlich-Hata-medlet (1910) och
  • Fattigdom och barnalstring (1911)
  • Judarne förr och nu samt judefrågan i östra Europa (1918) och
  • Världskatastrofen och medlen till mänsklighetens räddning (1922)

Litteratur

  • Sigfrid Leander: Folkbildningens födelse. Anton Nyström och Stockholms Arbetareinstitut 1880-1980


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg
På andra språk