Andfåglar

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Anseriformes)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Andfåglar
Gräsand; adult hane.
Gräsand; adult hane.
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Andfåglar
Anseriformes
Vetenskapligt namn
§Anseriformes
Auktor: Wagler, 1831
Familjer

För fossil se text
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Andfåglar (Anseriformes) är en ordning fåglar, som innehåller cirka 150 arter med tre eller fyra nu förekommande familjer: värnfåglar (Anhimidae), egentliga andfåglar (Anatidae) och Anseranatidae. Den senare omfattar den enda arten skatgås (Anseranus semipalmata) som skiljer sig markant ifrån andra arter inom ordingen att den ofta placeras i en egen familj. Enligt vissa taxonomer, exempelvis Sibley-Ahlquists taxonomi, så bildar gruppen visseländer den egna familjen Dendrocygnidae. Den största familjen är de egentliga andfåglarna, som omfattar över 140 arter av vattenlevande fåglar, som änder, gäss och svanar.

Alla arterna inom familjen är mycket väl anpassade för ett liv på vattenytan. De har all simhud på fötterna för att effektivare kunna simma. Trots denna anpassning till ett liv i vatten så lever ett fertal arter ändå sina liv till stora delar på land.

Innehåll

Evolution

Andfåglarnas (Anseriformes) närmsta nu levande släktingar är hönsfåglarna (Galliformes) och dessa två grupper utgör en utveckingslinje som idag kategoriseras som överordningen Galloanserae. Det var när denna klad, som utgör en av de äldsta hos fåglarna, delades upp i två distinkta utvecklingslinjer, som andfåglarna utvecklades.[1]

Den tidigast kända andfågeln är den nyligen upptäckta Vegavis, som är känd från fossil från krita.[2]. Den utdöda familjen Dromornithidae representerar en tidig utvecklingslinje som utvecklats ur andfågelgrenen och man tror att de kan ha utvecklats från en värnfågel-liknande förfader. Andfåglarnas förfäder utvecklade den karaktäristiska näbben som alla arter inom ordningen delar. Näbbstrukturen består av en kombination av formen på insidan av näbben, den modifierade tungan som fungerar som en sugpump som gör det möjligt att suga upp vatten med näbbspetsen för att sedan släppa ut det på sidorna tillsammans med den ansamling av fina filterlameller som kallas lamellae där fina partiklar fastnar och som sedan fågel slickar i sig och sväljer.

Alla andfåglar har denna basstruktur på sin näbb men många har därefter utvecklat alternativa sätt att äta. Som exempelvis gässen som äter gräs, skrakarna som fångar fisk eller värnfågarna vars näbbar ser ut som en rovfågelnäbb men alla dessa fåglar har trots detta fortfarande dessa lameller.

Taxonomi

Andfåglarna och hönsfåglarna är primitiva ordningar och i systematiken placeras de efter strutsfåglarna och stubbstjärthönsen

Andfåglarnas taxonomi är under diskussion och förändringar kommer att ske vad gäller placering av vissa grupper. Se vidare egentliga andfåglar.

ORDNING ANSERIFORMES

Tofsvärnfågel (Chauna torquata)
Skatgås (Anseranas semipalmata)
Rekonstruktion av Dromornis stirtoni.

Fossilet Gastornithidae inkluderas också ibland i ordningen som en egen familj.

Ett antal taxa av andfågelfossil som inte med säkerhet kan placeras i en specifik familj:

Utöver dessa arter tillkommer att stort antal fossil, främst från sen krita och paleogen som har beskrivits men där det är oklart huruvida de tillhör andfåglarna eller ej. Detta beror på att nästan alla ordningar med vattenlevande fåglar som finns idag genomgick en radikal uppdelning i taxa som fyllde ut en mängd ekologiska nischer under en geologisk sett kort tid. Detta resulterar i att det är svårt att med säkerhet tillskriva fossila ben från vattenlevande fåglar en viss familjetillhörighet eller om likheterna istället är reultatet av parallell evolution inom en annan utvecklingslinje.

  • Apatornis (Sen krita i Twin Butte Creek, USA)
  • Vegavis (Sen krita) - närmre Presbyornithidae och Anatidae än Anseranatidae
  • "Presbyornithidae" gen. et sp. indet. (sen krita i Udan Sayr, Mongoliet) - Presbyornithidae?
  • UCMP 117599 (sen krita i Bug Creek West, USA)
  • Petropluvialis (Sen eocen i England) - kanske är samma som Palaeopapia
  • Agnopterus (Sen eocen - sen oligocen i Europe) - inkluderar Cygnopterus lambrechti
  • "Headonornis hantoniensis" BMNH PAL 4989 (Tidig oligocen på Isle of Wight, England) - tidigare "Ptenornis"
  • Palaeopapia (Tidig oligocen på Isle of Wight, England)
  • "Anas" creccoides (Tidig/mellersta oligocen i Belgien)
  • "Anas" skalicensis (Tidig miocen i "Skalitz", Tjeckien)
  • "Anas" risgoviensis (Sen miocen i Bavaria, Tyskland)

Referenser

Noter

  1. ↑ Clements Checklist, Nov 2008
  2. ↑ Clarke et al. (2005)

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Anseriformes, 11 juni 2008.
  • Clarke, J.A.; Tambussi, C.P.; Noriega, J.I.; Erickson, G.M. & Ketcham, R.A. (2005) Definitive fossil evidence for the extant avian radiation in the Cretaceous. Nature, vol.433, sid:305-308. doi:10.1038/nature03150 PDF fulltext Extramaterial
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Andf%C3%A5glar"
Personliga verktyg