Från Rilpedia

Anna Sofia Sevelin, (f.Thunberg), född 23 juli 1790, död 25 februari 1871, var en svensk skådespelare och sångare, gift med dansaren Per Erik Sevelin (1791-1851). Hon brukar nämnas tillsammans med Elisabet Frösslind och Henriette Widerberg som de mest uppmärksammade sångerskorna under 1800-talets första hälft. Associerad ledamot nr. 7 av Kungliga Musikaliska Akademien den 4 juni 1817.

Biografi och karriär

Barn till klockaren Olof Thunberg blev hon antagen vid Dramatens elevskola 1806, uppmärksammades som sångerska redan 1807 och var sedan fast anställd vid Operan 1813-1837. Hon utnämndes till hovsångerska och pensionerade sig 1837.

Vid Scenskolan utbildades hon av Wikström och sedan Steiler. Ursprungligen en alt, utvecklades hon till en sopran och sjöng 1812 Nattens drottning i Trollflöjten; året efter fick hon fast anställning och visade stor begåvning i en rad operor av kända tonsättare och författare som Mozart, Weber, Spohr och Rossini. Anna Sevelin gjorde även gästuppträdanden i Köpenhamn och Hamburg.

Bland hennes roller fanns Grevinnan i »Figaros bröllop», Constance i »[[Enleveringen ur seraljen]]», Agatha i »Friskytten», Rosina i »Barberaren i Sevilla», och Jessonda i Jessonda.

Sevelin övertog många roller efter Jeanette Wässelius. Hennes röst var en djup och fyllig alt. Hon beskrivsvar en bra sångare, men dålig som skådespelare; det sades att hon "sjunger alltid på teatern som på en konsert". Som person beskrevs hon som prosaisk, varken vacker eller ful, hederlig, respekterad och "dygdig".

Överansträngning förstörde hennes röst; efter 1833 var hon inte längre verksam, efter att ha begärt avsked då hennes lön sänktes, men först 1837 fick hon formellt avsked och titeln hovsångerska. Hennes man tog avsked 1838 efter att mitt på scenen deklarerat att han aldrig skulle komma tillbaka.

Källor

• http://runeberg.org/sbh/b0455.html
• Georg Nordensvan, "Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar; Första bandet, 1772-1842"
• Thorsten Dahl, "Svenska män och kvinnor, nr 6".
• Gustaf Hilleström: Kungl. Musikaliska Akademien, Matrikel 1771-1971