Andra bremiska kriget
Från Rilpedia
| Andra bremiska kriget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
 Carl Gustaf Wrangel 1652 av David Klöcker Ehrenstrahl. |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
 Sverige |
.svg) Bremen |
||||||
| Befälhavare | |||||||
| Carl Gustaf Wrangel |
|
||||||
Andra bremiska kriget, var en konflikt mellan Sverige och den fria riksstaden Bremen som ledde till ett mycket begränsat krig 1665-1666.
Bremens vägran att hylla Karl XI och dess anspråk på riksomedelbarhet med mera ledde 1665 till en krigsförklaring av Karl XI :s förmyndarregering. Svenskarnas mening var dock inte så mycket att betvinga Bremen som att skaffa sig en förevändning att i Tyskland hålla en stridsfärdig armé - som ett lockbete för subsidie-bringande allianser - under en tidpunkt av diplomatiska förvecklingar. Det inträffade inte heller några egentliga sammandrabbningar i detta för den svenska ledningen föga hedrande krig. Karl Gustav Wrangel anlände med en militär styrka från Pommern till Bremen och ca 11 000 man deltog i en blockad av staden. I september samma år intervenerade hertigdömet Lüneburg i tvisten på Bremens sida. I en osäker situation får Wrangel information om att en allians mellan Nederländerna, Danmark, Brandenburg och Lüneburg är i vardande. En lüneburgsk armé anländer med 16 000 man och börjar uppträda hotfullt. Brist på pengar och material och hotet av intervention, får Wrangel att göra eftergifter i förhandlingarna med Bremen och den 15 november 1666 undertecknas slutligen traktaten i Habenhausen.
Enligt traktaten avstod Bremen till 1700 från att låta sig representeras på tyska riksdagen och från säte och stämma i nedersachsiska kretsen samt att använda titeln riksstad i offentliga handlingar, men bibehöll rätten att lyda direkt under den tysk-romerske kejsaren. De befästningar som hade uppförts av svenskarna på stadens område revs ned och Sverige förband sig att avstå från fientligheter vid möjliga tvister med staden. Vidare skulle Bremen betala skatt till såväl Sverige som den tysk-romerske kejsaren. Utgången av "kriget" var ett klart nederlag för Sverige och tvistefrågorna mellan staden och Sverige blev inte lösta. Men huset Hannover, till vilket Sverige 1719 avträtt hertigdömet Bremen, erkände 1741 stadens riksomedelbarhet
Se även
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
