Anders Franzén
Från Rilpedia
- För operachefen, se Anders Franzén (operachef)
Anders Franzén, född 23 juli 1918, död 8 december 1993, var marintekniker och amatörforskare. 1956 lokaliserade han det sjunkna regalskeppet Vasa, som bärgades 1959–1961. Han har även varit med och undersökt andra skepp, till exempel Regalskeppet Stora Kronan, Riksäpplet, Resande Man och Lybska Svan.
Han är begravd på Galärvarvskyrkogården på Djurgården, Stockholm.
Innehåll |
Biografi
Ungdom
Anders Franzén tillbringade ofta sina somrar i och omkring Dalarö, där han kom i kontakt med vraket av Regalskeppet Riksäpplet, vars haveriplats bevarats i muntlig tradition. Vid en resa till västkusten fick han se vad skeppsmask (Teredo navalis) kunde göra med trävirke i saltvatten. Denna tål inte bräckt vatten, varför Franzén tidigt insåg att det just i Östersjön fanns unika möjligheter att finna välbevarade skeppsvrak.
Oljeteknisk expert
Franzén började studera skeppsteknik på Kungliga Tekniska högskolan, men då historieforskningen snart tog överhand, avlade han aldrig någon examen, utan tog i stället anställning på oljebolaget BP. När man där ville stationera honom vid Persiska viken, övergick han i stället till Kungl. Marinförvaltningen, där han verkade som marinens expert på oljetekniska frågor fram till 1979. Bland annat var han Marinens representant i Försvarets standardiseringsdelegation för drivmedel. Han var även huvudförfattare till en handbok om marinens skydd mot oljeföroreningar.
Historieforskning
Franzén bedrev omfattande arkivforskning om gamla örlogsfartyg och lärde sig så småningom behärska gammalsvenska. Kring 1950 hade han sammanställt en förteckning på ett dussintal fartyg som borde vara värda att undersöka närmare. Från 1954 koncentrerade han sig på Regalskeppet Vasa inom Stockholms hamnområde. Han kontaktade ett antal personer med kunskaper inom området, bland andra professor Nils Ahnlund. De uppgifter han fick var dock delvis vilseledande och förorsakade omfattande draggningar efter vrak på Stockholms ström. Franzén konstruerade även ett ”propplod” som kunde hugga ut provbitar i träkonstruktioner. Så småningom koncentrerades sökningarna till ett område utanför Beckholmsdockan, där Vasa också påträffades 1956.
Efter upptäckten av Vasa
Återupptäckten av Vasa vållade inledningsvis inte någon entusiasm hos berörda myndigheter. En juridisk utredning visade att det var Kungl. Marinförvaltningen som hade det formella ägareansvaret för sjunkna örlogsfartyg, men där var man inte road av att börja gräva i en 300 år gammal felkonstruktion, medan Sjöhistoriska museet som ansvarade för marinarkeologi såg Vasa som en farlig konkurrent till sin ordinarie verksamhet. [1].
Franzén engagerade sig därför i en omfattande lobbyverksamhet för en bärgning av fartyget. Han sände informationsmaterial om Vasa, bland annat till kungen. Franzén såg värdet i att bärga ett helt fartyg från 1600-talet, inte bara ordna en utgrävning för att hitta föremål som kunde ställas ut på museer.
Så småningom bildades en projektorganisation, bestående av Marinen som tillhandahöll dykarresurserna, Sjöhistoriska Museet som som stod för konserveringskompetensen och den civila sponsorn Neptunbolaget, som gratis tillhandahöll lyftresurer i form av bärgningsfartyg. AF själv fick dock inte någon roll i samband med bärgningen.
Upptäckten av Kronan
Franzén fortsatte med sina efterforskningar av gamla vrak, sedermera tillsammans med bland andra Bengt Grisell vid KTH som disponerade forskningsfartyget Altair. 1980 lyckades de efter arkivforskningar och intervjuer med fiskare på Öland, finna vraket efter Regalskeppet Stora Kronan som sjönk utanför Öland 1676. Detta fartyg förstördes genom en explosion när hon sjönk och och var därför svårt att upptäcka.
Eftermäle
Trots att Franzén försett Stockholm med en av dess största turistattraktioner, fick han aldrig något ekonomisk ersättning från de berörda myndigheterna eller från Stockholms stad. I stället ordnades en särskild befattning i teknikhistoria för honom vid KTH, där han 1983 promoverades till teknologie hedersdoktor.[2]
1988 tilldelades han även KTHs stora pris för sina ”Insatser av marinarkeologin, slutliga lokaliseringen av skeppsvraken Vasa och Kronan”. 1992 fick han även titeln professor.
Efter att Vasamuséet år 2007 besökts av mer än 1 miljon besöker meddelade Stockholms stadsborgarråd i mars 2008 att Franzén kommer få en park uppkallad efter sig. Parken är belägen i Hammarby Sjöstad nedanför Danviksklippan utmed Danvikskanalen.[3]
Museum över Anders Franzén
Franzén hade en liten sjöbod nere vid stranden i Dalarö. Denna finns fortfarande kvar som museum och sköts av Dalarö hembygdsförening. [4]
Bibliografi
- Anders Franzén: The warship Vasa, her disaster in 1628 and the 17th century salvage operations on her wreck. English summary. Tidskrift i Sjöväsendet nov 1958 s 845-849.
Litteratur
- Gillis Claus: Wasas historia 1956-64 upptäckt, bärgning, utgrävning, Statens sjöhistoriska museum, Stockholm 1986. ISBN 91-85268-25-9. (Anm. Gillis var sekreterare i Vasanämnden).
- Greta Franzen: The great Ship Vasa, Hastings house, New York 1971. ISBN 0-8038-2647-8. (Anm. Utgiven i USA, Greta var ej släkt med Anders).
Referenser
- ↑ Gillis Claus, Wasas historia 1956-64 upptäckt, bärgning,
- ↑ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008, läst 13 april 2009
- ↑ Franzén får park uppkallad efter sig.
- ↑ http://www.dalaro.info/page36.html
