KA Almgrens sidenväveri
Från Rilpedia
KA Almgrens sidenväveri grundades 1833 av Knut Almgren och drivs i dag av den femte generationen Almgren. Sidenväveriet var tidvis skandinavens största arbetsplats för kvinnor och ligger centralt i Stockholm på Repslagargatan 15 A på Södermalm.
Innehåll |
Knut Almgren
Knut Almgren var 16 år gammal när han kom till Stockholm för att söka arbete. Han erhöll anställning hos firman Mazér & kompani, som var den störste i sidenbranschen i Stockholm vid den tiden. Delägare i Mazér & kompani var sedan tidigare hans 20 år äldre halvbror, Johan Gustav Almgren. Knut Almgren blev bokhållare och var ofta i kontakt med utländska kontakter i sidenbranschen om inköp eller försäljning.
Efter en tids anställning sändes han till Lyon i Frankrike för att återhämta sig efter en tids sjukdom, Lyon var vid den tiden centrum i Europa för sidentillverkning. I Lyon fick August bekanta sig med sidenväveriet och dess vid tiden moderna maskiner. En gesäll som var villig att lära sig och arbeta var man intresserad av. Under de knappa två år Almgren var i Lyon förde han noggranna anteckningar angående sina nyvunna kunskaper: Han samlade in tyger och mönster. Senare när Knut Almgren lämnade Lyon lyckade han smuggla med sig en nedmonterad jacquardvävstol samt annan utrustning för vävning, gömd i tunnor med konserverad frukt elleri andra sändningar av varor hem. Vid den tiden var det strängt förbjudet att ta dessa maskiner ur landet och det var förenat med stor risk.
KA Almgrens sidenväveri
Två år efter hemkomsten ansökte Knut Almgren 1833 om privilegium i staden för att få starta ett sidenväveri, som han erhöll. Vid tidpunkten för Almgrens sidenväveri start var väveriet det första i Sverige som använde en jacquardvävstol i sin produktion. KA Almgrens fick senare en mängd utmärkelse för sina väverier, till exempel på Världsutställningar i Paris, Wien, Philadelphia med flera.
Den första verkstaden som Almgren hyrde var ett iordningställt vagnskjul i kvarteret Häckelfjäll på Södermalm i Stockholm varefter Almgren själv flyttade in i ett av husen vid Svartens gränd. år 1837 gifte sig Knut Almgren med en av sina anställda, Lovisa Albertina Campell, varefter familjen fick fyra söner. Den tredje sonen Oscar Almgren övertog sedermera ledningen av företaget. 1846 köpte Almgren fastigheten på hörnet Repslagargatan och Götgatan varvid Almgren byggde till två våningsplan i huset, familjen flyttade in i fastigheten utmed Götgatan, här ligger sidenväveriet än i dag år 2008. År 1862 revs de gamla trähusen på den inre gården för att ge plats åt en mer rationell fabriksbyggnad utmed Repslagargatan.
År 1872 köper Knut Almgren ett äldre sidenväveri i kvarteret Laxen. I detta här kvarter byggde han senare ett fyrvåningshus som även inrymde ett väveri. Under 15 års tid drevs Almgrens väveri på fyra närliggande platser. Almgrens siden kunde mäta sig i kvalitet med det importerade sidentyger och produkter som kom från Tyskland eller Frankrike. Fram till sekelskiftet var det bra avsättning på siden från väveriet och det var representerat på flera ledande utställningar, bland annat på världsutställning Chicagoutställningen 1893, här med nyskapade mönster för möbeltyger. Till världsutställning i Stockholm 1897 vävdes en kopia av sidentyg från möbler från Almgrens sommarställe, 1700 tals gården Svindersvik, som var familjens sommarnöje från 1863 fram till 1949.
Sidenväverskor
KA Almgrens har varit Skandinaviens största kvinnoarbetsplats under några årtionden på 1800 talet, då det som mest 200 personer anställda. Här har sammanlagt drygt 900 personer varit anställda under åren som väveriet varit verksamt fram till 1974. Från starten var de flesta arbetare kvinnor i väveriet, senare även med att sy olika produkter i verkstäderna eller i franseriet med att göra fransar.
Efter 1770 års hallordning var det den arbetandes skyldighet att utföra sina sysslor till den biligaste penning, förordningen kom att gälla till 1846.
Betalning av vävt sidentyg var per aln, eller per vävd sidenduk, senare per meter vävd sidentyg i relation till mönster. Löner i relationer till senare eller dagens löner kan vara svårt att beräkna, en del arbeterskor bodde hyresfritt, där ved och annat ingick som en del av lönen. Väverskorna betaldes bäst, men även de kunde ha det svårt för att få ihop det till det dagliga uppehället. Ungefär 75 procent av de anställda arbeterskorna under åren var ogifta kvinnor, de kan ha delat rum med någon annan arbeterska eller bott hos någon släkting. KA Almgrens sidenväveri har varit och är kunglig hovleverantör av siden från år 1844. Arbetsledare eller mästaren var män som gått i lära på plats i firman eller kommit från något annat sidenväveri.
Siden för alla
Tidigare var siden endast tillgänglig för de mest besuttna i samhället i den borgerliga kretsen, för att senare kunna var överkomlig även för den arbetande delen av befolkningen. Sidendukar fans i flera storlekar från näsdukar till 1,5 meter i kvadrat för att begagnas på olika sätt, som schalar över skuldror eller som huvudduk, de fanns mönstrade eller en och flerfärgade varianter. Kvinnor har haft en svart duk som huvudbonad efter dåtidens mode ofta i svart färg, männen en duk om halsen, vars färg var silvergrå med svarta eller vita inslag.
KA Almgrens tillverkade möbeltyger, gardiner, band, samt tyger till alla tänkbara kläder och plagg. Mönster växlade med modet, något mönster fanns att få i flera år medan andra växlade oftare. Det vävdes 10 till 15 olika mönster varje år, flera med ordet ``gross´´ från franskan i namnet, till exempel gross de Berlin, gross de Tours, gross de I´ndes med flera fantasieggande namn. Algmrens vävde allt från slipsar till Prästkappor i ripskvalité i gross de Tours som var staden Tours specialitet under 1700 talet. En del beställde tyger efter personlig smak till beklädnad eller för att beklä möbler eller inreda något bättre hem, eller slott och herresäten.
Efterträdare
Vid Knut Almgrens bortgång år 1884 blev Oscar Almgren född år 1842, avliden år 1910, ledare för företaget. Oscar har fortsatt faderns traditioner i företaget och även i stadsfullmäktige sedan år 1879. Under 1900-talet har populariteten minskat av olika anledningar för avsättning av produkter från siden, Oscar Almgren och hans efterföljare som ledare av sidenväveriet har sålt av fastigheter och värdepapper efter hand tillverkningen blev mindre för att kunna driva produktionen vidare. Väveriet har fortsatt fram till 1974, men i blygsam omfattning. En del av huset på Repslagargatan 15 B var förhyrt från 1980 till ett större arkitektkontor med cirka 20 anställda, Murmans arkitekter AB, senare har fastigheten sålts till en byggfirma och genomgått en större renovering.
KA Almgrens är idag Nordeuropas äldsta bevarade sidenväveri och Stockholms enda bevarade fungerande industriminne. Det vävs från 1991 i det anrika 1800-talsväveriet siden som glänser, av ny generation Almgren. Oscar Almgren visar hur det vävs i en jacquardvävstol, väverskor väver sidenband eller sidentyg på beställning. Det finns en omfattande mönstersamling som är sparad sedan tidigare år.
Se även
Källor
Litteratur
- Eva Bergström - Peter Öhrlén Siden. ISBN 91-27-35688-4