Från Rilpedia

Ala Lompolo, eller Ala Lombolo, är en grund, drygt 25 hektar stor myrsjö strax söder om Kiruna tätort i närheten av bostadsdelen Lombolo strand. Sjön är Norrbottens läns mest förgiftade sjö.

Innehåll 1 Ekologi 1.1 Djurliv 1.2 Växtliv 2 Miljöproblem 2.1 Föroreningar 2.2 Åtgärdsmöjligheter 3 Externa länkar och källor

Ekologi

Djurliv

Det biologiska livet i Ala Lompolo är marginellt och begränsat på grund av sjöns kraftiga föroreningar och dess periodvis syrefria förhållanden. Livet på bottnen av sjön domineras av fjädermygglarver, men det finns även ärtmusslor och vattenkvalster.

Fisken verkar sedan länge vara borta. I början på 1990-talet genomfördes ett provfiske av sjön för att undersöka hur fisksamhället mådde, men ingen fisk fångades trots upprepade försök. Tidigare simmade bland annat stora öringar och rödingar i vattnen. Småfisk, troligen småspigg, finns däremot kvar både i sjön och i Luossajoki.

Fågelfaunan är mångartad, till skillnad från ovanstående. Många fåglar häckar och rastar i det grunda vattnet, bland annat änder, svarthakedopping, vigg, sals- och småskrake samt skrattmås.

Växtliv

Även Ala Lompolos över- och undervattensvegetation är minimal och begränsad till sjöns grundare delar. I den sydvästra delen av sjön är utbredningen som störst. Runt sjön hittas främst vide, starr och skogar av fjällbjörk.

Miljöproblem

Föroreningar

Det var i början på 90-talet, i samband med LKAB:s undersökningar inför tömningen av södra Luossajärvi, som man först upptäckte lombolosjöarnas kristillstånd. Fisken var borta och sjön innehöll stora mängder miljögifter.

Bottensedimenten innehåller höga halter av diverse tungmetaller, särskilt kvicksilver; drygt 230 kilo ligger på botten och sjön har tagit stor skada av detta. Utöver kvicksilver beräknas sedimenten innehålla 10 ton zink, 3 ton koppar, 1,6 ton bly, 1 ton molybden och 33 kg kadmium. Det är inte helt klart varifrån kvicksilvret kommer, men LKAB:s användning av kvicksilversalter vid malmanalyser förr, är en möjlig orsak. Därtill tillkommer 17 000 instabila granater, som Försvarsmakten dumpade i sjön någon gång under 1950-talet, och höga halter av PCB.

De extrema föroreningarna i Ala Lompolo har lett till att bland annat fjädermyggorna har utvecklat tydligt missbildade mundelar.

Åtgärdsmöjligheter

Sanering av Ala Lompolo är aktuellt eftersom sjön har källflöde till Torne älv, vilket påverkar hela vattensystemet nerströms. Förhöjda halter av kvicksilver i bland annat gädda har observerats redan i början på 1990-talet i Jukkasjärvi.

Externa länkar och källor

• Kiruna kommun: Projekt Ala Lombolo
• Kiruna, 100-årsboken ISBN 91-630-9371-5