Al-
Från Rilpedia
al- (arabiska: ال۔, ibland transkriberat som el- och i vissa fall il- och ul-) är den bestämda artikeln i det arabiska språket, en partikel (ḥarf) vars uppgift är att göra det följande substantivet bestämt. Till exempel kan ordet كتاب "kitāb" (bok) göras tydligt med prefixet al-, vilket resulterar i الكتاب "al-kitāb" (boken). Al- översätts vanligtvis med -en eller -et (i singularis) på svenska, och the på engelska.
Till skillnad från de flesta andra partiklarna i arabiskan föregås al- alltid av ett ord och står alltså aldrig ensam. De flesta ordböcker listar det inte som ett separat ord. Al- är inte heller ett permanent inslag i det ord som det följs av, utom möjligen الله al-ilah (Allāh, guden). Det läggs till och tas bort för att växla mellan bestämd och obestämd form av ordet.
Som en partikel böjs inte al- vid genus, pluralis, kasus etc.
När al-, enligt den arabiska fonologin, följs av ett ord som börjar med en dental, alveolar eller sibilant konsonant, försvinner "l"-et och en "fördubbling" av konsonanten sker. Till exempel skrivs den bestämda artikeln till ordet šams (sol) <ʾl-šms>, men uttalas och transkriberas aš-šams; den femtiofemte suran i Koranen skrivs som al-rahmān men uttalas och transkriberas ar-rahmān; namnet på den arabiske historikern Muhammad ibn Jarir al-Tabari skrivs just al-Tabari, men uttalas och transkriberas at-Tabari. Andra förekommande varianter av al- är ad-, adh-, an-, as- och az-.
