Västerviks kommun
Från Rilpedia
Västerviks kommun | |
Västervik kommunvapen |
|
Län | Kalmar län |
Landskap | Småland |
Domsaga | Kalmar domsaga |
Centralort | Västervik |
Folkmängd • Totalt |
67:e av 290 36 356 invånare |
Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
45:e av 290 2 035,36 km² 1 881,91 km² 153,45 km² |
Befolkningstäthet • Totalt |
175:e av 290 19,3 invånare/km² |
Kommunkod | 0883 |
Webbplats | www.vastervik.se |
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1] |
---|
Västerviks kommun är en kommun i Kalmar län.
Kommunen är Götalands näst Gotland största kommun till ytan och räknas som en egen arbetsmarknadsregion.
Västerviks kommun ligger i Tjustbygden, en av Smålands ursprungliga härader. Trakten kännetecknas av en mycket sönderskuren kust med ett stort antal öar. Inlandet har likaledes en mångfald av insjöar.
Innehåll |
Administrativ historik
Sedan 1862 års kommunalförordningar trätt i kraft den 1 januari 1863 fanns inom området för dagens Västerviks kommun förutom Västerviks stad 13 landskommuner samt Gamleby municipalköping. År 1918 bildades Gamleby municipalsamhälle (ej identiskt med municipalköpingen). År 1931 bildas Överums landskommun genom utbrytning från Gamleby, Dalhem, Lofta, Västra Ed och Ukna.
1952 års kommunreform ger förutom Västerviks stad nio "storkommuner". Det totala territoriet för dessa var något större än den nuvarande kommunen. 1956 upphörde Gamleby municipalköping och Gamleby municipalsamhälle. År 1967 inkorporerades Gladhammars landskommun med Västerviks stad.
Vid kommunreformen 1971 bildades slutligen Västerviks kommun genom sammanläggning av Västerviks stad med Gamleby, Hallingeberg, Hjorted, Loftahammar och Överum samt Blackstads församling ur Locknevi landskommun, Ukna församling ur Uknadalens landskommun och Västra Eds församling ur Tjust-Eds landskommun.
Kommunvapnet
Blasonering: I blå sköld ett enmastat skepp av guld.
Sedan 1500-talet hade staden Västervik ett skepp i sitt sigill. När man på 30-talet ville få ett vapen fastställt så föreslog Riksheraldikerämbetet ett enmastat sådant, vilket det också blev. Efter kommunbildningen övertog kommunen vapnet och registrerade det 1974. Tre andra enheter hade vapen från 1950-talet, vars giltighet uphörde.
Geografi
Västervik präglas av närheten till Tjusts skärgård. Det kala berget går ofta i dagen även i kommunens inre delar, och det finns ett stort antal insjöar. En betydande del av markytan är tallskog men det finns även större bestånd av bl.a. ek och björk. Gran förekommer i viss omfattning i inlandet men är mindre vanlig i kustbandet.
En mindre del är uppodlad. Jordbruket har av tradition varit mer inriktat på djurhållning än växtodling. Kornet anses hålla hög kvalitet, vilket har lett till export av detta sädesslag till Skottland och Irland för whiskyframställning.
Befolkning
Kommunen har under de senaste decennierna haft en betydande befolkningsminskning till följd av bl.a. låga nettofödelsetal och hög arbetslöshet, samt särskilt med avseende på kommunens ytterområden negativt flyttnetto. Befolkningen i kommunen har minskat från 42 000 1970 till 36 400 2006. De kraftiga befolkningsminskningar som ägde rum kring millennieskiftet och delar av 1980-talet ser dock ut att ha dämpats.
Tätorter
Det finns 11 tätorter i Västerviks kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.
# | Tätort | Befolkning |
---|---|---|
1 | Västervik | 20 694 |
2 | Gamleby | 2 805 |
3 | Ankarsrum | 1 337 |
4 | Överum | 1 270 |
5 | Gunnebo | 989 |
6 | Piperskärr | 462 |
7 | Loftahammar | 432 |
8 | Hjorted | 338 |
9 | Edsbruk | 311 |
10 | Totebo | 256 |
11 | Almvik | 202 |
Småorter
- Björnsholm
- Blackstad
- Blankaholm
- Del av Gladhammar och Lunds by
- Gränsö kanal
- Hallmare
- Hummelstad - 63 invånare (2005)
- Hälgenäs
- Händelöp
- Lindödjupet och Målängen
- Norrhult - 69 invånare
- Odensvi
- Skaftet och Falkemåla
- Stångeland
- Ukna
Tidningar
Källor
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009.
Externa länkar
|