Philipp Lenard

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Philipp Lenard

Philipp Eduard Anton Lenard, född 7 juni 1862 i Pressburg (Bratislava) i dåvarande Österrike-Ungern, död i Messelhausen, Main-Tauber-Kreis, Baden-Württemberg 20 maj 1947, var en tysk fysiker och nobelpristagare.

Lenard blev 1886 filosofie doktor vid Universitetet i Heidelberg, 1893 docent i Bonn, 1894 extraordinarie professor i fysik vid Universitetet i Breslau (Wrocław) och 1895 vid Tekniska högskolan i Aachen. Han blev 1896 ordinarie professor i teoretisk fysik i Heidelberg, 1898 i experimentalfysik i Kiel och 1905 i Heidelberg.

Lenard mottog Nobelpriset i fysik 1905 för sina arbeten om katodstrålar. Vetenskapligt är han mest ihågkommen för sina experimentella arbeten om fotoelektrisk effekt. Han var den förste som använde vismutspiraler för att mäta magnetiska fältstyrkor.

Lenard utsågs 1900 till ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg och 1905 av svenska Vetenskapsakademien.

Lenard ansåg att den moderna fysiken måste vara felaktig, eftersom den var abstrakt och stred mot förnuftet. Tillsammans med Johannes Stark riktade han i början av 1920-talet kritik mot relativitetsteorin, kombinerat med antisemitiska angrepp mot Albert Einstein. Lenard var 1922 den förste erkände vetenskapsman som öppet solidariserade sig med NSDAP och Adolf Hitler. Partimedlem blev han först 1937. Antirelativismen fick allt färre anhängare med åren, men Lenard och Stark nådde nya framgångar efter nazisternas maktövertagande på 1930-talet. Fysikaliska institutet vid Universitetet i Heidelberg döptes 1935 om till Philipp-Lenard-Institut. Han utgav en lärobok i Deutsche Physik (4 delar, 1936, "tysk fysik"), där han framhöll att anlag för vetenskap följde med rasen och att arier var bäst lämpade, medan relativitetsteorin och kvantmekaniken avfärdades som "judisk fysik". Bokens titel har också fått beteckna hela rörelsen av fysiker i Nazityskland som under de här åren anslöt sig till dessa åsikter. Denna "tyska fysik" förlorade dock i inflytande efter att ett antal tyska forskare hade samlades till överläggningar i München i november 1940, och enats om att relativitetsteorin är en nödvändig del av fysiken.

Innehåll

Skrifter

Optik:

  • Luminescenz der Pyrogallussäure (1888), tillsammans med Max Wolf (astronom, 1863-1932)
  • Zerstäuben der Körper durch das ultraviolette Licht (1889), tillsammans med Max Wolf
  • Phosphorescenz der Alkalisulphide (1889), tillsammans med Klatt
  • Erdalkaliphosphore (1904), tillsammans med Klatt
  • Lichtelektrische und aktinodielektrische Wirkung bei den Erdalkaliphosphoren (1909), tillsammans med S. Sæland
  • Über phosphorescenz und über die Auslöschung der Phosphore durch Licht (1909)
  • Lichtemission der Alkalimetalldämpfe (1905)
  • Über Lichtemission und deren Erregung (1910)

Elektricitetslära:

  • Wismuthdraht im Magnetfeld (1887)
  • Elektricität der Wasserfälle (1892)
  • Untersuchungen über Kathodenstrahlen (allt sedan 1893)
  • Die lichtelektrische Wirkung (1902)
  • Elektricitätsleitung in Flammen (1903)
  • Die elektrischen Bogen und die Spektren der Metalle (1903)
  • Über kathodenstrahlen (1905), Nobelprisföreläsning


Externa länkar

Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående artikel. Var god modifiera inte diskussionen. Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.

Resultatet av diskussionen blev att koncensus saknas om radera eller infoga och enligt principen att välja det mildaste alternativet infogas artikeln. --Kruosio 16 februari 2007 kl. 19.10 (CET)

Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik

    • Anmälare: StefanB 6 december 2006 kl. 17.09 (CET)
    • Motivering: Verkar vara egen forskning med egna slutsatser, men artikeln är så konstigt skriven så jag undrar vad andra tycker.

Nu har gambiern varit framme och rättat till allt

Jag håller med om att artikeln är en främmande fågel. Samtidigt är/var sidan om Finland inte helt lyckad heller. Det finns en historieskrivning om Finland men den är uppdelad på:

Jag har rättat till artikeln Finland och beaktat de delar som är relevanta i Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik, som alltså kan tas bort. Historieskrivningen har rättats till med lite bättre rubriker. Jag har även sett över rubrikerna rent generellt. Kort och gott har gambiern sett till att Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik kan tas bort. 83.252.52.60 2 januari 2007 kl. 04.17 (CET)


Radera

  1. Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)
  2. -- MVH Svarte Riddaren 6 december 2006 kl. 17.30 (CET)
  3. Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)
  4. Rosp 6 december 2006 kl. 18.35 (CET)
  5. --Bruno Rosta 6 december 2006 kl. 23.51 (CET)
  6. torvindus 7 december 2006 kl. 07.44 (CET)
  7. Bomkia 7 december 2006 kl. 08.22 (CET) (egen forskning och en argumenterande artikel.)
  8. JKn 7 december 2006 kl. 08.38 (CET)
  9. Pralin 8 december 2006 kl. 21.17 (CET)
  10. Riggwelter 11 december 2006 kl. 20.50 (CET)
  11. Islander 12 december 2006 kl. 03.09 (CET) Håller med Dewil nedan.
  12. Greverod 망눗 8 januari 2007 kl. 00.17 (CET)

Blankröst

Behåll

Infoga

  1. korta ner och mindre POV och lägg in i efterkrigshistoria - Gthyni 6 december 2006 kl. 17.22 (CET)
  2. rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET) i Finland under efterkrigstiden som kortfattat säger ungefär samma sak men till skillnad från Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik saknar källor...
  3. Izzy 10 december 2006 kl. 09.57 (CET) Korta ner ordentligt och infoga som en rubrik under Finland under efterkrigstiden
  4. Thoasp 11 december 2006 kl. 20.10 (CET)
  5. Ztaffanb 12 december 2006 kl. 12.15 (CET) Artikeln som sådan är en främmande fågel (dvs namnet är inte tillämpbart eftersom det är ställt som en fråga). Innehållet torde kunna inarbetas relativt oförändrat som en underrubrik i Finland under efterkrigstiden, eventuellt som ett tänkbart scenario vilket inte blev verklighet. Jag håller med om den kritik som framförts mot källornas tillförlitlighet men som nyligen nämndes i en artikel i SvD (Diktatorn ser till att aldrig bli ansvarig) lämnar sällan diktaturer bra källförteckningar efter sig...
  6. Chincoteague 18 december 2006 kl. 12.08 (CET)
  7. Angriffer 28 december 2006 kl. 00.19 (CET)
  8. SingleStar 4 januari 2007 kl. 05.17 (CET)

Diskussion
Även bortsett från det nuvarande POV-mässiga innehållet (vilket jag iofs håller med om), så är både artikeltitel och ämne svårt POViga. Delar kanske kan infogas i befintliga artiklar, men jag bedömer radering som det rimligaste alternativet. //Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)

Och vad är det för fel med det då? Källorna anges ju? Om någon har andra åsikter så vore det väl bättre att komplettera sidan? AndersG 6 december 2006 kl. 17.34 (CET)

Wikipedia ska inte innehålla egen forskning, utan bara slå fast vad som redan är känt. Alla artiklar på Wikipedia ska också skrivas ur en neutral synvinkel. Denna artikel bryter mot dessa två riktlinjer. /Grillo 6 december 2006 kl. 17.45 (CET)
Artikeln är en kort men saklig och argumenterande uppsats, komplett med källhänvisningar, och hör som sådan inte hemma i Wikipedia. Vad uppsatsen behandlar är dock ett viktigt ämne som förtjänar en plats i någon av artiklarna om Finland under och efter andra världskriget. /Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)
OK Kan någon plocka russinen ur den och lägga in då?AndersG 6 december 2006 kl. 17.58 (CET)
Artikelns slutsatser bygger inte på de argument som framförs i artikeln. Att DFFF skulle ha planerat en statskupp är i högsta grad ifrågasatt. Artikeln har heller inga källhänvisningar, förutom några få meningar. Jag kan inte se att något i artikeln bör flyttas till andra artiklar. Thuresson 7 december 2006 kl. 00.35 (CET)
Visst finns där väl källhänvisningar, men då artikeln omedelbart föreslogs för radering så avtog mitt intresse för att komplettera denna. Har dock nu kompletterat med flera källhänvisningar AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)
Det står inte heller att DFFF skulle ha planerat en statskupp. Planerna fanns i Moskva och detta finns det källor till.AndersG 7 december 2006 kl. 10.52 (CET)
"I de myckna skriverierna om förmenta planer på en kupp våren 1948 har man inte kunnat presentera någonting konkret om vare sig yttersta vänsterns eller yttersta högerns avsikter. Om det har funnits någon eld under kuppryktenas rök har det varit fråga om små lågor, snarare intentioner och förhoppningar hos enskilda personer eller små grupper snarare än om allvarligt syftande företag." (Osmo Jussilla m.fl. "Finlands politiska historia 1809-1998", Schildts 2000, sida 280). Thuresson 7 december 2006 kl. 12.29 (CET)
Det beror ju på hur man väger det, men om man läser Zjdanovs ord (enligt Milovan Djilas, Conversations with Stalin (New York; Hart-Davis 1961)) och Yrjö Leinos ord, samt kombinerar det med ad som hände i Östeuropa så ser jag inte hur man kan dra någon annan slutsats.


Jag kan inte se den "egna forskningen" i artikeln. Däremot är namnet inte så bra och texten kan väl kanske skrivas något neutralare, men temat är ofta återkommande när man läser finsk historia. Att Finlands oberoende inte var säkrat, var åtminstone i de äldre verk jag läst en allmän synpunkt. Läs gärna Paasikivis dagböcker för att se hur mörkt han tidvis såg på situationen. /rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET)
Ge gärna förslag på ett neutralare namn. Tyckte själv att det var frågan om ett "sidospår" och däför inte hörde hemma i Finland under efterkrigstiden. AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)
Slutsatserna är inte källhänvisade tex, så i nuläget betraktar jag dom som egen forskning. Och artikeln borde inte döpas om, informationen borde snarare infogas på en sida om finlands och rysslands förhållande. --Bomkia 5 januari 2007 kl. 09.37 (CET)
Var god modifiera inte diskussionen ovan.

Källa

  • Lenard, Philipp, Nordisk familjebok (1912), artikeln skriven av Svante Arrhenius. Biografin nämner inga händelser efter Nobelpriset 1905 och Lenard är inte heller omnämnd i Supplementet (1925) eller Tillägget (1926).
  • Nordisk familjebok (4. uppl. 1951). Inte heller denna biografi nämner några händelser efter 1905, förutom dödsåret.


Personliga verktyg