Karl XII (dikt)

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 16.30 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Tegnérs eget manus till dikten finns bevarat vid Lunds universitet.
Kung Carl den unge hjelte,
han stod i rök och damm.
Han drog sitt svärd från bälte
och bröt i striden fram.
"Hur svenska stålet biter
kom låt oss pröfva på.
Ur vägen, Moscoviter!
Friskt mod, I gossar blå!"

Karl XII är en dikt av Esaias Tegnér skriven 1818.

Den 30 november 1818 var det hundraårsdagen av Karl XII:s död men av hänsyn till Ryssland ville den svenska regeringen inte att detta skulle firas på något särskilt sätt. Svenska Akademien uppmärksammade inte heller dagen på något särskilt sätt. Karl XII:s minne firades ändå på flera sätt: I Uppsala firade studenterna minnet med en fest i domkyrkan där de sjöng Geijers Viken, tidens flyktiga minnen, i Stockholm firades dagen i Riddarholmskyrkan där Johan Dillner, ledamot i Götiska förbundet, höll tal.[1]

I Lund firades minnet den 12 december av de så kallade "härbärgisterna". Dåvarande adjunkten Christopher Isac Heurlin och docenten Bengt Magnus Bolméer hade sin bostad i en tidigare gästgivargård vid Lilla torg i Lund, "Härbärget", och där brukade yngre lärare och studenter vid universitetet samlas för att bland annat diskutera aktuell politik och litteratur. Bland dessa "härbärgister" kan förutom Tegnér även nämnas professor Jonas Albin Engeström och professor Carl Adolph Agardh. [2] Firandet ägde rum i Karl XII-huset på Stora Södergatan och där medverkade förutom de vanliga härbärgisterna även universitetets prokansler och rektor samt inbjudna kvinnor.[3]

Konstistorienotarien Jacob Johannes Palm höll tal och sedan sjöngs Tegnérs dikt, förmodligen av Palms hustru Euphrosyne Palm. Litteraturhistorikern Fredrik Böök menar att "Tegnér har aldrig överträffat den i lätthet, säkerhet och kraft, i artistisk fulländning; den är mer än ett mästerverk, den är ett underverk.".[4] Schück (1929) menar att Tegnérs beundran för Karl XII har samma grund som hans välkända beundran för Napoleon och att för Tegnér symboliserade båda hans hjälteideal.[5] Euphrosyne hade i Poetisk kalender för år 1818 hittat den franska romansen Partant pour la Syrie översatt av Atterbom och Böök tror att Tegnér därifrån fick inspiration till att använda samma enkla versmått, samma jamber.[6]

Dikten har tonsatts av Otto Edvard Westermark.

Innehåll

Externa länkar

Källor

Tryckta källor

Noter

  1. Böök (1946), s. 273
  2. Böök (1946), 202-204
  3. Böök (1946), s. 273
  4. Böök (1946), s. 274
  5. Henrik Schück: Illustrerad svensk litteraturhistoria. Femte delen. Romantiken, Gebers, Stockholm 1929, Tredje fullständigt omarbetade upplagan, sid. 537. ISBN 9900501799. 
  6. Böök (1946), s. 274
Personliga verktyg