Kai Martin

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Kai Martin, född 15 oktober 1956 i Göteborg, är en svensk musiker som var ledare för punk- och nyrockgruppen Kai Martin & Stick!. Idag arbetar Martin som journalist.

Innehåll

Tiden före Martin & Stick!

Martin började spela 1973 i Hittebandet tillsammans med bland andra Hans Anderson och Ola Brunius. Parallellt med musiken odlade han ett starkt intresse för ishockey och kom att vara målvakt i en rad olika lag från 60-talet och framåt. Under 70-talet var Kai Martin huvudsakligen spelare i Mölnlycke Pixbo Hockey Club, MPHC. Spelade som musiker 1973-74 i Hittebandet, 1974-76 i Morsans Profeter och 1977-78 i Ful-görans. Publicerade diktsamlingen "Dikter" 1976.

Kai Martin & Stick!

Efter att ha varit inspirerade av jazzrock och progg, drabbades Kai Martin 1977 av punkens energi. Den 1 april bildades Stick av Kai Martin och Peter Alfredsson (Bryx) innan man i augusti 1979 bytte namn till Kai Martin & Stick! i samband med singelsläppet Binder min tid/Jag dansar inte/(Försent) aldrig försent. Gruppen bestod vid denna tid av Martin (sång), Tony Vibrato (klaviatur), Peter Bryx (elgitarr, sång), Gomer Explensch (Ola Brunius) (sax), Rasta-Kaj Farai (bas) och Ronny Jotten (Svensson) (trummor). Släppte 1979-80 singlar och demokassetter. Turnerade flitigt 1980 och medverkade på samlingen Pop-job, vilken var den första LP:n från Stranded Rekords. Släppte samma år även debut-LP:n BiomusikSilence Records och den andra diktsamlingen "Min dans".

Kai Martin & Stick! debuterade i TV i programmet "AB svensk rock". De turnerade i Sverige, Danmark och Norge 1981 med Cosmic Overdose och släppte singeln Man ska vara som ett vildjur i år, vilken blev gruppens mest kända låt. Martin medverkade även på ett stort antal plattor som producent med andra punkband, exempelvis Attentat, Slobobans Undergång, Urban Släke. 1982 kom Kai Martin & Stick! med LP:n Röd Plåt, då hade Rasta-Kaj ersatts av Heinrich Höffgen (Henrik Cederberg), som kom från Besökarna i Malmö. Vid nyår slutade Tony Vibrato och bandet fortsatte med fem man. Kai Martin & Stick! turnerade åter mycket 1983 och släppte sin tredje LP Simmarna. Efter albumet inspelning hoppade gitarristen Peter Bryx av. Martin spelade in en singel med Ulf Zackrisson från Viva! under namnet Viva la Stick, som under det namnet uppträdde i TV-programmet "Guldslipsen" hösten -83. Vid samma tid ersattes Bryx så av Georg (Jörgen) Cremonese (el-g). 1984 spelade Kai Martin & Stick! på Roskildefestivalen. 1985 kom gruppens sista LP Uppståndelse och man turnerade även i Norrland men bestämde sig för att lägga ned gruppen p.g.a. att de större framgångarna uteblev.

Gruppen gjorde sin sista konsert 10 augusti 1985.

Tiden efter Martin & Stick!

Under kommande år kom Martin att ägna ett mer förstrött intresse åt musiken och spelade med olika coverband av fritidskaraktär, bland annat Paria och Parad. Martin satsade desto mer på idrotten. Han var under perioder aktiv både inom innebandy, fotboll och ishockey. Spelade under 80- och 90-tal med Chalmers Blue McRangers. Har under hela karriären varit verksam som journalistGT i Göteborg och syntes både i TV och som författare till olika artiklar. Intervjuade artister Destinys Child, David Bowie, Metallica och U2. Efter en period med mindre insatser i idrotten började Kai Martin åter spela på allvar i slutet av 90-talet, med Raid i Division IV. Jobbade i lugnt takt på en solo-CD.

Martin var periodvis inaktiv som målvakt p.g.a. skador (bl.a. 2004). Han gav 2004 ut sin solodebut, Sol på Svenska vars låtar spelades en del i radio. Martin har sporadiskt uppträtt solo under 00-talet. Spelade rollen som journalist i Karl-Johan Larssons "Festival" 2001. Medverkar med "Man ska vara som ett vilddjur i år" på soundtrack till Ulf Malmros film Tjenare Kungen, om ett punkband 1984, där Martin också gör rösten till bandet Tacky Toms låt i filmen. Kai Martin & Stick! planerar ett comebackalbum till 1 april 2008

Martin arbetar idag som journalist, nöjesreporter och krönikör på GT.

Referenser

Webbkällor

Personliga verktyg