Gråsiding

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Gråsiding
Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Gnagare
Rodentia
Familj: Råttdjur
Släkte: Skogssorkar
Clethrionomys
Art: Gråsiding
C. rufocanus
Vetenskapligt namn
§Clethrionomys rufocanus
Auktor: Sundevall, 1846
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Gråsiding (Clethrionomys rufocanus) är en art i underfamiljen sorkar och släktet skogssorkar.

Innehåll

Utseende

Gråsidingen är karakteristiskt tecknad med rödbrun rygg, blågrå sidor och kinder och ljusgrå buk. Den är en av våra största skogssorkar: Kroppslängden ligger mellan 90 och 135 millimeter, den mellan 25 till 40 millimeter långa svansen oräknad. Vikten är mellan 20 och 50 gram. Svansen är kort, upptar omkring 25% av kroppslängden.

Utbredning

Gråsidingen är en nordlig art och förekommer i Skandinavien från Rogeland i Norge, sydligaste Norrland i Sverige samt i Finland från 65 grader N. Vidare finns den på ryska taigan.

Beteende

Gråsidingen är en skicklig klättrare och simmare. Den kan gräva, men gör det inte gärna, utan föredrar att utnyttja naturliga håligheter. Vintertid gräver den dock långa gångsystem i snön, ovan markytan.

De klotformiga bona konstrueras av gräs, kvistar, näver och strån och placeras vintertid på markytan under snötäcket. Sommartid placeras de vanligen under rötter och stenar, ibland uppe i träd. Gråsidingen lever i höglänt, bergig terräng men kan, speciellt i norr, även finnas i lägre, kustnära områden.

Den är främst aktiv under skymningen, men kan under sommaren även vara i rörelse på dagen.

Gråsidingen äter framför allt blad och örter. Även olika bär, till exempel odon och blåbär förtärs. På vintern kan den även barka av kvistar. Curry-Lindahl uppger, att den även kan ta animalisk föda.

Fortplantning

Fortplantningstiden sträcker sig från maj till september. Honorna har revir, och parar sig med flera hanar. Honan föder 2-10 (vanligtvis 5-6) ungar per kull. 3 till 4 kullar kan produceras per år.

Referenser

Noter

Webbkällor

Tryckta källor


Anm. Namnet Myodes har föreslagits för släktet. Se Skogssorkar.

Personliga verktyg