Franziska Stading

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Sofia Franziska (eller Francisca) Stading, född i Berlin eller i Haag 1763, död i Dresden 8 februari 1836, var en av den gustavianska tidens skådespelerskor och solister i Sverige. Hovsångerska.

Biografi och karriär

Hon föddes i Berlin i Preussen i Tyskland som styvbarn till musikern Hummel och undervisades av Gertrud Mara och pedagogen Graaf i Haag.

1773 kom hon till Sverige med sin släkting, violinisten F. B. Augusti (make till Lovisa Augusti) där hon fick anställning som elev på operateatern i Bollhuset vid Slottsbacken; hon kontrakterades 1779 då hon debuterade som drottningen i Myris i Arsene. Hon ansågs "vacker, älsklig och naiv" som person, och "behagfull och blygsam" som skådespelare och berömdes för sin äkthet, enkelhet och flärdfrihet enligt Marianne Ehrenström sade om henne; "Hennes mörka ögon kunde till och med röra en sten".

Under 1780-81 års spelår delade Stading på titelrollen i Iphigenie i Aulis med Marie Louise Marcadet, och omnämns av Hedvig Elisabet Charlotta; hon ska ha gjort succé och då för första gången blivit uppmärksammad på allvar.

Hon spelade Cora i Cora och Alonzo vid invigningen av det nya operahuset 1782 och Margareta Vasa i den största triumfen för den gustavianska operan, Gustav Vasa, 19 januari 1786, som betraktas som hennes genombrott. Andra roller var Myris i Arséne 1779-80 års säsong, Sangaride i Atys 1784-85, Andromake i Andromaque 1785-86, Frigga i Frigga, 1786-87, Elektra i Elektra och Ebba Brahe i Gustav Adolf och Ebba Brahe 1787-88, Ingrid i Folke Birgersson till Ringstad 1792-93, Charlotte i Renaud d'Ast 1795-96, Antigone i Oidipus i Athen 1800-01 mot Kristofer Kristian Karsten och Anais i Anakreon på Samos under 1802-03 års spelår.

Stading blev invald i Musikaliska akademien 1788, samma år som Caroline Müller och Lovisa Augusti. Hon uppträdde vid konserter ordnade av akademien, bla år 1794. Då Lovisa Augusti dog 1790 var det Stading och Caroline Müller som spelade hjältinnerollerna på operascenen i ett helt årtionde; det masstrycktes idolbilder i silhuett av henne; hon är den enda vid samma tid som fått sådana bilder tryckta i tre versioner samtidigt.

Hon avslutade sin karriär med full pension då operan stängdes år 1806 och reste utomlands; hon bosatte sig i Tyskland och dog i Dresden.

Gustaf Löwenhielm nämner hennes betydelse på 1800-talet då han poängterar att många av grundarna av den svenska nationalscenen i själva verket var utlänningar: "Är det omöjligt att engagera herr Berg och fröken Schoultz? - Annars ser jag icke huru Tit. skall kunna undgå att engagera halvvuxna utlänningar. Gustav III:s svenska nationalteater begyntes med den danska fru Müller, den franska fru Marcadet, den tyska mamsell Stading (Franziska Stading), den tyska fru Augusti och den polska fru Karsten. Dessa damer ockuperade vår scen och uppehöllo den ifrån Sorara operans instiktelse och fru Olins liktidiga avgång i början av 1780-talet till år 1800, då fru Desguillonsskola hann utkläcka mamsell Wässelia cum celeris."

Källor

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Franziska_Stading"
Personliga verktyg
På andra språk