Dalälven
Från Rilpedia
Dalälven är en flod i Mellansverige som rinner från Norge och Dalarna via norra Västmanland och Uppland (Heby kommun) och sydligaste Gästrikland samt ut i havet vid Skutskär åter i norra Uppland. Dalälven betraktas ofta som en sorts sydlig gräns till Norrland. Vid gränsen mellan Gästrikland och Uppland går två stora vägar:motorvägen på E4 över Dalälven nära Mehedeby och väg 272/56 med den vackra Dalälvsbron 2 km öster om Gysinge. Den är för övrigt en del av turistvägen Tidernas väg som går mellan Uppsala och Ånge.
Innehåll |
Om Dalälven
Dalälven börjar i trakten kring Stor-Våndsjön i Dalarnas nordvästligaste hörn. Den är 542 km lång från källan till havet (Sveriges till längden tredje älv). Avrinningsområdet är 28 954 km2.[1] Medelvattenföring vid mynningen är cirka 350 m3/s [1]. Disponibel vattenkraft ca 1420 MW, varav ungefär 2/3 har byggts ut (största kraftstationen är Trängslet). Tidigare viktig flottled. I dess norra delar är den delad i två älvar: Österdalälven (som flyter genom sjön Siljan) och Västerdalälven. Dessa två rinner ihop i samhället Djurås. Även vattendragen norr om Falun fyller på älven via sjön Runn. Karl-Erik Forsslund har gjort en nedteckning av folken runt denna omskrivna älv i böckerna Med Dalälven - Från källorna till havet.
Nedre Dalälvsområdet
Längs de drygt 15 nedersta milen av Dalälven sträcker sig en levande landsbygd längs älven med Färnebofjärdens nationalpark, vatten-, fiske-, djur- och naturupplevelser. Området berör utkanter av fyra landskap och fyra län där älven är den faktor som förenar området naturgeografiskt, kulturellt och historiskt. Området är en glesbygd som består av byar och små samhällen med som mest ca 2 000 invånare. Historiskt har många av orterna inne i området haft en stor betydelse även för omkringliggande större samhällen. Jord- och skogsbruk har även idag en stark ställning i området vilket leder till öppna landskap omgivna av löv- och barrskogar.
Mot bakgrund av områdets både bra och dåliga förutsättningar bildade år 1986 större mark/vattenägare, logianläggningar samt nio berörda kommuner, två regionala organ och två organisationer Nedre Dalälvens Intresseförening (NeDa). Syftet är att arbeta med områdets utveckling genom de positiva förutsättningar för bl.a. turism, företagsetableringar och inflyttning som området erbjuder. Exempel på några av Intresseföreningens större övergripande projekt är; Myggprojektet/Biologisk Myggkontroll, Förstudie av förutsättningar för att bli Biosfärområde, Skogsprojektet, Fiskenätverket/Fiskevårdsplan, Naturum Färnebofjärdens Nationalpark, Top 10 Fishing Sweden och Centrum för Byggnadsvård.
Färnebofjärden och Hedesundafjärdarna
Dalälven har på sin norra sida By socken, Avesta kommun, Dalarnas län. På den södra, motsatta sidan finns Möklinta socken i Sala Kommun, Västmanlands län. Efter forsarna vid Tyttbo fortsätter nu Dalälven till Färnebofjärden inom Nora socken i Heby kommun, Uppsala län samt Österfärnebo socken med Gysinge i Sandvikens kommun. Nedströms Gysinge fortsätter Dalälven 25 km inom Hedesundafjärdarna och Hedesunda socken, Gävle kommun. De två sistnämnda kommunerna i Gävleborgs län, Norrland och slutligen Söderfors socken i Tierps kommun samt via Untrafjärden och Marmafjärden till Älvkarleby kommun, de sistnämnda kommunerna i Uppsala län, Svealand.
Färnebofjärden är Sveriges Nationalpark nr 26. Hedesundafjärdarna delas i två större delar genom Hedesundaåsen och Hedesundas kulturplats Ön i Hedesunda, som numera har broförbindelse i båda ändarna. Därefter sträcker sig Hedesundafjärdarna vidare till forsarna vid Kågbo och Söderfors. För den som vill njuta av vildmarkens stärkande tystnad är detta fyra mil långa fjärd- och ö-landskap perfekt. Här finns ett flertal större friluftsbad med sandstränder samt rastplatser på obebodda öar och sköna djur- och naturupplevelser. Fisket är välkänt bra.
Det geologiska historien bakom existensen av denna fjärdar, är att före istiderna gick Dalälven från dagens Avesta vidare mot söder till dagens Mälaren. Men istiden skapade en ändmorän som dämde upp älvdalen vid dagens Avesta och älvvattnet fick söka sig en väg där det inte fanns någon älvfåra innan. Därför finns det många grunda sjöar längs älven här.
Bi- och källflöden till Dalälven
Se lista över bi- och källflöden till Dalälven.
