Udtja sameby
Från Rilpedia
Udtjá sameby är en av två skogssamebyar i Jokkmokks kommun, i vilken Udtja har sitt huvudområde. I sydost, nedanför lappmarksgränsen har byn även ett annat område, Rödingsträsk ("Gruppen Rödingsträsk"), som i huvudsak ligger inom Bodens samt Älvsbyns kommuner i Norrbotten. Samebyns huvudområde är ungefär åtta mil långt och tre mil brett och sträcker sig mellan Tjavelkjaure i nordväst och Tellejaure i sydöst.
Att byn är en skogssameby innebär att renarna är i skogslandet hela året, både ovanför och nedanför odlingsgränsen.
Innehåll |
Huvudområdet
I söder "från lappmarksgränsen uppefter Pite älv till Arjeplogs sockengräns och denna upp till högsta toppen av Talvatisåive". Pite älv utgör gräns mellan Udtja och Östra Kikkejaurs samebyar.
I väster "en rät linje från högsta toppen av Talvatisåive mot öster till sydligaste kröken av Tjäurajokk."
I norr "från sydligaste kröken av Tjäurajokk ned längs denna bäck till Naustajaure, efter denna sjö till dess östra ände, därifrån en rät linje till Padjejaures västligaste vik, över denna sjö och längs efter därifrån utrinnande bäck till Juokkiljaure, efter denna sjö till dess östra ände, längs Juokkiljokk till Nelkejokks inflöde i denna bäck, därifrån en rät linje mot öster till Pouttaure vägskäl på landsvägen Älvsbyn-Jokkmokk (nuvarande E45 mellan Kåbdalis och Jokkmokk), från detta vägskäl längs efter landsvägen till Puottaure och därifrån en rät linje mot öster till den punkt där lappmarksgränsen skär Krokån."
I öster sträcker sig samebyn så långt som samerna enligt sedvanerätt plägat utsträcka sina flyttningar" (OBS: se Rödingsträsk-området nedan).
Längden är ovanför lappmarksgränsen, exklusive Rödingsträsk, cirka 84 kilometer. Största bredd är cirka 36 kilometer. Arealen var (1968) 2269 kvkm.
Fram till år 1946 ingick Udtja samt Serri samebyar i Jokkmokks skogslappby, vilken upplöstes detta år. I samband med detta sammanfogades Udtja, Rödingsträsk-gruppen samt en mindre grupp vid Akkajaur. Den sistnämnda hade sitt ursprung i den samtidigt upplösta Malmesjaurs lappby.
Udtja samebys huvudområde gränsar i norr mot fjällsamebyn Tuorpon, i väster mot fjällsamebyn Luokta-Mavas samt skogssamebyn Ståkke samt i söder mot Östra Kikkejaur sameby.
Rödingsträsk
Gruppen Rödingsträsk ligger i huvudsak inom landskapet Norrbotten och sålunda nedanför lappmarksgränsen. Rödingsträsk och Udtjas huvudområde gränsar emellertid direkt mot varandra och hör samman sedan 1946. Rödingsträsk och Udtja huvudområde överlappar varandra i ett område strax innanför lappmarksgränsen i huvudsak sydost om Puottaur.
Området ligger mellan Lule älv i norr (nordost) och Pite älv i söder. I öster sträcker sig byns område nästan ända fram till Boden. Dess östgräns på kartan (Manker) går från Degerbäcken vid Lule Älv söderut genom Alträskets norra ände och vidare mot sydväst förbi Pite-Altervattnets östra kant ner till Pite älv nedströms Älvsbyn i höjd med Älvsbyns flygplats. Den södra gränsen följer helt Pite älv från denna punkt upp till lappmarksgränsen.
Ernst Manker lämnar en utförlig beskrivning av området i specialstudien Silponah - Anteckningar från Rödingsträsk 1948, återgivna i hans huvudverk (se källor nedan).
Manker upplyser om att renskötarna själva kallar sig Silponah, dvs "Silpofolket", vilket de använder i stället för den svenska beteckningen "Rödingsträsk". Han berättar vidare att området har ett relativt högt välstånd, jämfört med andra samebyar, och att byarna är bebyggda med bondgårdar. Manker upplyser också om att "i en tredje gård lyste idrottspriser i silver, nysilver och tenn från byrålådor och hyllor. Här bodde Sivert Mattsson, ett av det unga 30-talets största skidlöparnamn och Sven Utterströms kamrat i Olympiska Spelen i Lake Placid (1932)."
Historia
Skogssamerna i södra Lappland är ett ursprungsfolk. Samerna inom Udtja sameby tillhör språkhistoriskt ett gränsområde mellan den umesamiska språkgruppen i söder och den lulesamiska språkgruppen i norr.
År 1889 trädde 1886 års renbeteslag i kraft. Lagen innebar att det administrativa begreppet sameby (lappby), infördes i svensk lag, vilket i huvudsak innebar att nyttjanderätten till mark i fjällområdet blev gemensam (kollektiv). Därmed uppstod en administrativ skillnad mellan renägande och icke-renägande samer, vilken kommit att innebära många problem samt splittring som inte har någon historisk relevans. Samebyar har funnits sedan urminnes tider, men med en helt annan innebörd än den nuvarande.
Ernst Manker anger beträffande gruppen Udtja (huvudområdet) en del Äldre förhållanden;
Den förste Udtjabon var enligt muntlig tradition Pavvatj (lille Pavva). Denne var så stark att han kunde lyfta en synnerligen tung sten, som sedan dess kallas Pavvatj sten. I samband med Karl XII:s krig i början av 1700-talet lär Pavvatj ha försvarat byn mot rövare.
Platser inom Udtja huvudområde (Mankers ordning)
|
|
|
|
|
|
|
|
Järnvägsstationer vid Inlandsbanan
Sjöar
- Naustajaure
- Udtjajaure
- Harrokjaure
- Kuollejaure
- Jäknajaure
- Vitbergsträsk
Platser inom Rödingsträsks område (Mankers ordning)
|
|
|
Järnvägsstationer vid Norra stambanan
Sjöar
- Suppatjaure
- Keltisträsk
- Degerträsket
- Jönskölsträsk
- Alträsket
Källa
- Manker, Ernst (1893-1972); Skogslapparna i Sverige - fältanteckningar av Ernst Manker, Nordiska museets serie Acta Lapponica - XVIII, Stockholm, 1968, LIBRIS-id 664801
Se även
- Arvidsjaurs församling
- Arvidsjaurs kommun
- Jokkmokks församling
- Vuollerims församling
- Jokkmokks kommun
- Edefors församling
- Bodens kommun
- Älvsby församling
- Älvsbyns kommun
- Lista över samebyar i Sverige
