Skoklosters kyrka
Från Rilpedia
Skoklosters kyrka är en kyrkobyggnad i Skoklosters socken och församling, Håby kyrkliga samfällighet, Håbo härad i Uppland. Den ligger 4 mil nordöst om Enköping, 4,5 mil söder om Uppsala, 2 mil nordväst om Sigtuna. Socknen upptar större delen av Skohalvön i den norra delen av Håbo kommun och tillhör Uppsala stift.
Innehåll |
Kyrkobyggnaden
Skoklosters kyrka (bild), belägen på Skofjärdens strand vid Skoklosters slott, räknas till ett av de viktigaste monumenten bland Mälardalens tegelkyrkor. Den anlades som klosterkyrka för cisterciensernunnor, men fungerade även som sockenkyrka. Klosterbyggnaderna är numera helt förstörda.
På en höjd ca en kilometer nordväst om kyrkan ligger ruinen efter en äldre föregångare, den så kallade Flasta mur eller Flasta kyrkoruin, en romansk kyrka med smalare absidförsett kor och västtorn. Kyrkan är en treskeppig basilika i tegel, med rakslutet kor av samma bredd som mittskeppet. På korets södra sida ligger det Wrangelska gravkoret, som troligen stod klart 1639. Sakristian är sekundärt inrymd i den östligaste delen av norra sidoskeppet. Kyrkans ingång är belägen i väster. Strax intill kyrkans sydvästra hörn står en klockstapel, uppförd 1743.
Historik
Den ovannämnda romanska kyrkan vid Flasta byggdes under 1100-talets senare hälft. När cisterciensernunnor från Byarums kloster i Småland kom till Uppland under 1230-talet, var det hit till Flasta de kom.
Den nya kyrkan i Sko påbörjades troligen i mitten av 1200-talet, och högaltaret invigdes under 1280-talet. I samband härmed (kanske 1288?) flyttade förmodligen cisterciensernunnorna i Flasta kyrka över hit. Kyrkan planerades med sexdelade valv av samma typ som i Lunds domkyrka, men välvdes med ribbkryssvalv först efter en eldsvåda i slutet av 1200-talet. Samtidigt tillkom strävpelare i norr och söder, varav spår är synliga på norra ytterväggen. Sakristian inrättades norr om koret, och de nuvarande strävpelarna vid västra gaveln uppfördes. Efter avslutade arbeten återinvigdes kyrkan år 1300.
I slutet av 1400-talet pågick stora byggnadsarbeten, bl.a. ombyggdes och sänktes södra sidoskeppets valv, och ovanpå detta uppfördes en välvd gång in till en läktare i kyrkans västra del. 1503 härjades klostret av en eldsvåda, och byggnadsarbeten påbörjades igen; klosterbyggnaderna blev dock aldrig helt färdiga.
Efter reformationen fick kyrkan förfalla, tills Herman Wrangel bekostade en renovering 1620-1624. Yttertaket gjordes flackare, södra sidoskeppet byggdes om till magasin och en takryttare uppfördes i väster. Altaruppsatsen och predikstolen tillhörde från början Klosterkyrkan i Oliwa, Polen, men skänktes till Skoklosters kyrka av Carl Gustaf Wrangel af Salmis (1613-1676) år 1674.
Takryttaren togs bort på 1730-talet, då även strävpelarna mot norr tillkom och norra sidoskeppets tak sänktes.
En restaurering 1893-1894 under arkitekten Emil Langlets ledning innebar bl.a. att fasaderna befriades från 1600- och 1700-talets vitlimning, ny ingång togs upp i söder och södra sidoskeppets övre våning togs bort. Vidare lades golvet om i långhusets mittgång, bänkkvarteren fick brädgolv och ornamentala kalkmålningar tillkom på valv och arkadbågar.
Inventarier
- Krucifix av ek, kors av furu från sydskandinavisk verkstad under mitten av 1200-talet.
- Träskulptur av lövträ, biskop, verkstad i mälardalen under 1400-talet.
- Kristushuvud av ek från verkstad i mälardalen under 1300-talet.
- Madonna av ek, barnets huvud av lövträ, från verkstad på Gotland(?) under 1300-talets första fjärdedel.
- Altaruppsats, 1600-talet,från klostret i Oliwa.
- Predikstol,1600-talet,från klostret i Oliwa.
- Dopfunt,1600-talet,från klostret i Oliwa.
Orglar
Huvudorgeln
- 1804 bygger Pehr Lund, Enköping, (1758-1805), en mekanisk piporgel. Ursprunglig disposition okänd. Svarta undertangenter i manualerna. 39 pipor i fasaden ljudande.
- 1819: 11 manualstämmor med Trumpet 16', öververk och pedalverk med Basun 16'.
- 1829: 18 stämmor fördelade på manualverk, öververk & pedalverk (enligt inventering).
- 1875: Reparation av organist och orgelbyggare Daniel Wallenström, Uppsala, (1815-1885).
- 1894: Reparation av organist och amatörorgelbyggare Johan Eriksson, Boglösa, (1824-1888).
- 1911: Reparation av firma Åkerman & Lund. Stämning: Låg kammarton (ca 3/4 ton under normal tonhöjd).
- 1960-talet: Orgeln blir obrukbar
Nuvarande disposition:
Manual I C-d³ | Öververk C-d³ | Pedal C-d¹ | Koppel |
Borduna 16' | Vox Candida 8' (1875?) | Undersats 16' | Öververk/manual |
Principal 8' (fasad) | Salzinal 8' | Octav 4' | Manual/pedal |
Gedakt 8' | Täkt fleut 4' | Basun 16' | |
Octava 4' | Baur Fleut 2' | Trompet 8' | |
Qvinta 3, (eg. 2 2/3') | |||
Octava 2' | |||
Scharf III Chor, 1' + 2/3' + 1/2' | |||
Trompet 16' | |||
Trompet 8', B/D | |||
Trompet 4', B |
Positivet
Orgeln är sannolikt identiskt med ett positiv som Jochim Richborn, Hamburg, levererat 1667 på beställning av Carl Gustaf Wrangel af Salmis, (1613-1676).
Kronologi:
- 1674: Carl Gustaf Wrangel skänker positivet till Skoklosters kyrka.
- 1800: Positivet monteras ned.
- 1802: Positivet säljs till Häggeby kyrka i Uppland.
- 1804: Positivet sätts upp i Häggeby kyrka av Pehr Lund, Enköping. (1758-1805). Denne monterar troligen in en Trumpet 8' B/D i stället för Dulcian 16' och Krumhorn 8'. (Enligt musikdirektör Nils-Olof Berg och orgelbyggare Mads Kjersgaard.)
- 1843 säljs positivet till Kalmar kyrka, Uppland, och sätts upp där av musikdirektör, kyrkoherde och orgelreparatör Johan Adolf Lundell, Sigtuna (f. 1803), som härvid bygger ut manualklaveret och kompenserar den korta oktaven genom koppling av felande toner från överliggande oktav.
- 1931 återskänks positivet till Skoklosters kyrka och magasineras.
- 1964 återuppsätter och konserverar Mads Kjersgaard, Bjärby, instrumentet. Härvid rekonstrueras Dulcian 16', Krumhorn 8' och en cymbelstjärna. Den korta oktaven återställs och positivet återfår oliksvävig temperatur. Klaviaturomfång C – c³ kort oktav (45 toner). Stämning: Korton. Medeltonstemperatur med sju rena terser.
Nuvarande disposition:
Manual I C-c³ | Manual II C-c³ | Koppel |
Principal 8', D (fasad) | Gedackt 8' | II/I |
Principal 4' | Quintadena 4' | |
Octava 2' (fasad) | Dulcian 16', (1964) | |
Sedecima 1' | Krummhorn 8', (1964) | |
Sexquialter II chor, 2 2/3' + 1 3/5', fr. c° | Cymbelstjärna (1964) |
Skoklosters slott
I direkt anslutning till Skoklosters kyrka finns Skoklosters slott, ett barockslott som av många anses vara landest förnämsta från perioden och som uppfördes av Carl Gustaf Wrangel på 1600-talet.
Externa länkar och källor
- Wikimedia Commons har media som rör Skoklosters kyrka
- Uppgifter från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister (Nils Olsson 1996-12-09)
- Svenska kyrkan i Håbo kommun
- Bild på Skoklosters kyrka & halva klockstapeln
- Arkeologisk schaktningsövervakning vid Skoklosters kyrka (Martin Scheutz)
- Skoklosters orgelpositivs historia utredd
Litteratur och källor
- Armin Tuulse: Upplands kyrkor 125 Skoklosters kyrka.Strängnäs:Ärkestiftets stiftsråd,1967
- Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund 1973. ISBN 91-7114-046-8.
- Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6.
- Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm 1988. ISBN 91-7118-557-7.
- And:s Lindgren: Kort historisk underrättelse om Skoklosters kyrkobyggnader, ATA.