Indiana
Från Rilpedia
- För Indiana i Pennsylvania, se Indiana, Pennsylvania.
| Indiana | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
|||||||||
| Smeknamn | The Hoosier State | ||||||||
| Förkortning | IN | ||||||||
 |
|||||||||
| Huvudstad | Indianapolis | ||||||||
| Största stad | Indianapolis | ||||||||
| Guvernör | Mitch Daniels R | ||||||||
| Area • Totalt |
Rankad 38:e |
||||||||
| Folkmängd • Totalt |
Rankad 15:e 6 313 520 (2006) |
||||||||
| Befolkningstäthet • Totalt |
Rankad 17:e 67,15 inv/km² |
||||||||
| Inträde i unionen • Ordning |
19:e |
||||||||
| Tidszon | Eastern: UTC-5 Central: UTC-6 med Sommartid |
||||||||
| Latitud |
37°47'N till 41°46'N 84°49'W till 88°4'W |
||||||||
| Bredd Längd |
225 km 435 km |
||||||||
| Topografi • Högsta punkt |
|||||||||
Indiana är en delstat i den amerikanska mellanvästern. Huvudstaden heter Indianapolis och delstaten var den nittonde som blev medlem i unionen. Den har ungefär 6,3 miljoner invånare och är därför den 15:e största befolkningsmässigt och har den 17:e största befolkningstätheten.[1] Indiana är den 38:e största staten till ytan, och är den minsta delstaten väster om Appalacherna.
Indiana är en varierad delstat med få stora urbana områden, ett antal mindre industristäder och en stor mängd byar. Nationellt sett är delstaten känd för sina idrottslag, exempelvis NFL:s Indianapolis Colts, NBA:s Indiana Pacers, motorsportevenemanget Indianapolis 500 och för dess starka baskettradition, som ofta kallas Hoosierhysterin, efter att boende i delstaten brukar kallas hoosiers.
Innehåll |
Historia
Indiana har varit bebodd av nomadstammar sedan möjligtvis så pass tidigt som år 8000 f.Kr. Dessa stammar efterträdde varandra i mått av betydelse under flera årtusenden. Omkring år 900 e.Kr. dök Mississippikulturen upp och blev dominant i området, bland annat byggdes städer med upp till 30 000 invånare. Av okända anledningar försvann hela denna civilisation omkring 1450.[2] Regionen trädde in i den nedskrivna historien då de första européerna dök upp i Indiana och beslagtog området för Frankrike omkring 1670-talet. Då det franskindianska kriget och etthundra år av franskt styre kommit till sin ända, kom området under brittisk kontroll. Denna kontroll var dock kortlivad, eftersom regionen fördes över till den nyskapade statsbildningen USA i slutet av amerikanska revolutionen bara 20 år senare.
Då USA tog Indiana i anspråk fanns bara två permanenta europeiska bosättningar i hela territoriet, Clark's Grant och Vincennes. USA inledde genast arbetet med att utveckla delstaten. År 1800 etablerades och bebyggdes Indiana Territory. Till att börja med placerades territoriet under William Henry Harrisons guvernörskap. Harrison övervakade landköpen från ursprungsinvånarna och ledde området genom Tecumsehs krig och 1812 års krig.
Indiana blev en fullvärdig delstat år 1816 och blev då den nittonde staten. Den nya regeringen inledde då en ambitiös plan att omvandla Indiana från vildmark till en utvecklad, välbefolkad och välmående delstat. Ett program för att bygga vägar, kanaler, järnvägar och skolor utvecklades. Planerna gjorde att delstaten nästan gick i bankrutt och ledde till finansiell katastrof, men ökade mark- och tillverkningsvärdena i delstaten mer än fyrfaldigt. Under 1850-talet växte befolkningen till att överstiga en miljon invånare, och de ursprungliga planerna kunde till slut färdigställas.
Under amerikanska inbördeskriget blev delstaten politiskt inflytelserik och spelade en viktig roll i nationens ärenden. Som den första västliga delstat att mobilisera för krig, var Indianas soldater närvarande i nästan samtliga strider under krigets gång. Efter inbördeskriget fortsatte Indiana att vara viktig då den blev en kritisk så kallad swing state, under de amerikanska presidentvalen.[3] Efter inbördeskriget började Indianas industrier växa med en accelererad takt genom norra delen av staten, vilket ledde till att fackföreningar och rösträttsrörelser bildades.[4]
Under det tidiga 1900-talet utvecklades Indiana till en stark tillverkningsstat, men upplevde senare under den stora depressionen nedgångar. Delstaten gavs också många nya möjligheter, såsom bygget av Indianapolis Motor Speedway, bilindustrins framfart, urban utveckling och två krig.[5] Den ekonomiska återväxten började under andra världskriget då staten fortsatte att gå framåt. Under andra halvan av 1900-talet blev Indiana en ledande delstat inom läkemedelsindustrin, då Eli Lilly och andra företag placerade sig i delstaten.[6]
Städer
| Rank | Stad | 2007 års befolkning[7] | 2007 års storstadsbefolkning[8] |
|---|---|---|---|
| 1 | Indianapolis | 795 458 | 2 014 267 |
| 2 | Fort Wayne | 251 247 | 410 070 |
| 3 | Evansville | 116 253 | 349 717 |
| 4 | South Bend | 104 069 | 316 639 |
| 5 | Gary | 96 429 | 698 971 |
| 6 | Hammond | 77 175 | * |
| 7 | Bloomington | 72 254 | 183 733 |
| 8 | Fishers | 66 080 | ** |
| 9 | Muncie | 65 410 | 115 419 |
| 10 | Carmel | 64 400 | ** |
| 11 | Lafayette | 63 679 | 192 161 |
| 12 | Terre Haute | 58 932 | 169 346 |
| 13 | Anderson | 57 311 | 131 312 |
| 14 | Elkhart | 52 647 | 197 942 |
| 15 | Mishawaka | 49 439 | *** |
| *Gary Metro, **Indianapolis Metro, ***South Bend Metro | |||
Sport
Professionella lag i de högsta ligorna
Kända personer födda i Indiana
- Anne Baxter, skådespelare
- Frank Borman, astronaut
- Hoagy Carmichael, sångtextförfattare
- James Dean, skådespelare
- Theodore Dreiser, författare
- Virgil I. Grissom, astronaut
- John Hay, utrikesminister
- Jimmy Hoffa, fackföreningsledare
- Michael Jackson, sångare, koreograf, musiker, skådespelare, producent
- Jim Jones, sektledare
- Alfred Kinsey, zoolog
- David Letterman, programledare i TV
- Steve McQueen, skådespelare
- Karl Malden, skådespelare
- John Mellencamp, sångare och musiker
- Edna Parker, världens äldsta nu levande människa
- Cole Porter, kompositör och textförfattare
- Dan Quayle, USA:s 44:e vicepresident
- Axl Rose, musiker, sångare, låtskrivare
- Izzy Stradlin, musiker, sångare och låtskrivare
- Paul Samuelson, ekonom, nobelpristagare
- Red Skelton, komiker
- Joseph Stiglitz, ekonom, nobelpristagare
- Kurt Vonnegut, författare
- John Whiteaker, politiker, guvernör i Oregon och kongressledamot
- Orville Wright, flygpionjär
- Wilbur Wright, flygpionjär
Tidszon
Större delen av Indiana hade inte sommartid, till skillnad från de flesta delstater i USA och alla omgivande. Detta har skapat förvirring, inte minst då vissa gränsområden faktiskt haft sommartid, några med tidszonen till väster och några med tidszon till öster.
Sen 2006 har Indiana haft sommartid i sin helhet, och samtidigt flyttades gränsen mellan tidszonerna något österut, så att ungefär den västra tredjedelen har Chicago-tid, och resten östkusttid. Varje kommun bestämmer nämligen detta själv.
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
- ↑ States ranked by population density
- ↑ Josephy, Alvin M. (1991). 'The Indian Heritage of America'. Houghton Mifflin Books, 108. ISBN 0395573203.
- ↑ 1888 Overview p.4, HarpWeek. Retrieved on May 13, 2008
- ↑ Gray, Ralph D. (1995). Indiana History: A Book of Readings. Indiana: Indiana University Press, 202. ISBN 025332629X.
- ↑ ”History of the Indianapolis Motor Speedway :: Where America Learned To Race®”. IMS LLC. http://www.indianapolismotorspeedway.com/history/. Läst 2008-05-19.
- ↑ Eli Lilly and Company. ”Milestones in Medical Research”. lilly.com. http://www.lilly.com/about/milestones.html. Läst 2008-05-24.
- ↑ http://www.census.gov/popest/cities/tables/SUB-EST2007-04-18.csv
- ↑ http://www.census.gov/popest/metro/tables/2007/CBSA-EST2007-01.csv
Externa länkar
|
|||||||||||
