Husensjö
Från Rilpedia
Husensjö Helsingborg |
|
Stadsdelen Husensjö i Helsingborg |
|
Folkmängd (2009) | 1 618[1] |
---|---|
Församling | Gustav Adolf |
Husensjö är en stadsdel i östra Helsingborg. Stadsdelen har fått sitt namn av den numera försvunna Husensjön som tidigare legat vid stadsdelens norra del. Stadsdelen domineras till största delen av villabebyggelse från 1900-talets första hälft, men i öster finns en del flerbostadshus i anknytning till Jönköpingsvägen.
Innehåll |
Historik
Husensjön, som gett området sitt namn, bildades under den senare istiden. Möjligen har ett kvarliggande isblock hindrat sedimentation på platsen och därigenom bildat en sänka i landskapet.[2] Denna sänka skall senare ha fyllts av smältvatten och därigenom bildat en sjö.[3] Sjön har senare avvattnats genom Hälsobäcken i norr och Gåsebäcken i söder och allt mer fått karaktären av ett kärr, omgivet av våtmarker. På en karta från 1710 kallas sjön Husens Siö och på 1810 års rekognoceringskarta kallas området Husensjö måse. Senare på 1800-talet dikades delar av mossen ut och utnyttjades sedan som åkermark.
Under 1600-talet användes en av bäckarna som rann från Husensjö till att förse vallgravarna kring stadens befästningar med vatten.[4] Den första dokumenterade bebyggelsen i området är från 1600- och 1700-tal då ett antal torp belägna vid mossen benämns Sjöhusen.[5] Möjligen är det dessa hus som gett sjön dess namn, men den kan även ha döpts efter de närliggande Dragarehusen eller Lafogdahuset.[6] På 1800-talet var området beläget strax utanför Helsingborgs stadsgräns och tillhörde istället Filborna och Köpinge byar. Stadens expansion fick dock som följd att dessa marker blev åtråvärda för exploatörer, som i slutet av 1800-talet började köpa upp marker, mest i anknytning till Husensjövägen, och stycka upp dessa till tomter. En del bebyggdes med arbetarhus, medan andra utnyttjades som mindre jordbruk och trädgårdsodlingar. Sydost om detta område skapades efter första världskriget ett stort egnahemsområde, som blev ett av dåtida Helsingborgs största villaområden. På grund av expansionen i området utvidgades och moderniserades den år 1900 uppförda skolan kraftigt 1935.
Referenser
Noter
- ↑ Helsingborgs stad: Perspektiv Helsingborg, nr 4: 2009. Folkmängden i Helsingborgs delområden den 1 jan 2009.
- ↑ Sandelin, s. 36
- ↑ Sandelin, s. 40
- ↑ Ander, s. 355
- ↑ Ranby, s. 24
- ↑ Ander, s. 354
Källor
- Ander, K. E. (2006). Sjöar och vattendrag. I Helsingborgs stadslexikon (s. 354–356). Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
- Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
- Sandelin, Uno (1925). Hälsingborgstraktens geologiska historia. I Bååth, L.M. (red.). Hälsingborgs historia, del I: Forntiden och den äldre medeltiden. Helsingborg: Helsingborgs stad.
- Helsingborgs stad: Rosengården/Norra Husensjö. Utvecklingsprogram 2005
|