Gjutning
Från Rilpedia
Gjutning, tillverkningsteknik som går ut på att ett flytande material hälls i en gjutform (kallad kokill) och får stelna. Det material som tillsats i gjutformen blir vanligtvis hårt p.g.a. en kemisk process (betong, gips, härdplast) eller p.g.a. att material från början varit uppvärmt till dess smältpunkt när det sedan svalnar återgår det till fast form (metaller av flera slag, glas, termoplast).
Innehåll |
Gjutning av metall
En gjutningsprecess består av sex steg:
- Formtillverkning
- Smältning av material
- Avgjutning
- Stelning
- Urslag
- Efterbehandling
Vid gjutning behövs en form som antingen kan vara en engångsform eller en permanent kokill. Väljs en permanent kokill utgör kokillen en mycket stor del av kostnaden för detaljen. Därför väljs engångsformer vid små serier och permanent kokill vid stora serier, även kallat bulktillverkning.
Vid smältning av metallen är det viktigt att man beaktar smältans flytbarhet. Det vill säga att man anpassar smältans värme för att optimera hela gjutförloppet. Flytbarheten påverkas även av smältans temperatur, viskositet och flödeshastighet. När sedan smältan fyller formen är det viktigt att hela formen fylls tillräckligt snabbt. Om smältan flyter för långsamt (exv. pga. temperatur, tryck eller formens dimensioner) så inträffar kallflytning. Kallflytning innebär att metallen stelnar innan formen fyllts, vilket ofta inträffar vid krökar. Vid stelningsförloppet kan stelningskrympning och svalningskrympning inträffa. Den tidigare kan orsaka krympporer eller sugningar medan den senare kan orsaka spänningar och sprickor. När detaljen stelnat och den ska tas ur kokillen så är det viktigt att detaljen och kokillen utformats så att detaljen inte skadas av att formen delas. Dessutom bör rensning och efterbehandling tas i beaktande vid utformning av detaljen och formen för att minska detaljens kostnad.
Gjutmetoder
- förloradform (Cire perdue, fr. "förlorat vax")
- götgjutning
- pressgjutning
- sandform
- stränggjutning
- stiggjutning
Gjutdefekter
Hjälpmedel
Idag används datorsimuleringar i allt större utsträckning. Datorsimuleringar hjälper till att beräkna hur smältan fyller formen samt hur smältan kommer stelna, den gjutna detaljens mekaniska egenskaper samt risk för defekter. Genom att man slipper pröva sig fram kortas utvecklingstiden för nya produkter samtidigt som man kan ta fram produkter som är lättare och har bättre mekaniska egenskaper.
