Europeisk kanin
Från Rilpedia
- Artikeln behandlar de vilda formerna av arten, för tamkanin se motsvarande artikel. För andra betydelser av ordet kanin, se Kanin (olika betydelser).
| ?Europeisk kanin Status i världen: Missgynnad[1] Status i Sverige: Ej hotad |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Hardjur Lagomorpha |
| Familj: | Harar Leporidae |
| Släkte: | Oryctolagus |
| Art: | Europeisk kanin O. cuniculus |
|
|
|
| §Oryctolagus cuniculus Auktor: Linné, 1758 |
|
 Den europeiska kaninens utbredningsområde
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Europeisk kanin (Oryctolagus cuniculus), ofta enbart kanin eller vildkanin är en art i familjen harar. Den har domesticerats som både sällskapsdjur och för att användas som mat. Dess vetenskapliga släktnamn, Oryctolagus, betyder ungefär "den grävande haren". Den europeiska kaninen anses komma från Spanien, och spreds över Europa av romarna. Den finns också i Afrika - I Marocko, Algeriet och inplanterad på vissa öar: Robben Island i Sydafrika, Kanarieöarna och Round Island vid Mauritius. I senare tid har den också inplanterats i Sydamerika och Australien.
Då kaninen är ett hardjur och ska den inte förväxlas med gnagare som till exempel pakor. Gnagarna skiljer sig anatomiskt från hardjuren, främst på tanduppsättningen. Hardjuren har två mindre tänder precis bakom de två framtänderna, något som gnagare saknar.
Innehåll |
Utseende
De europeiska kaninerna är små gråbruna däggdjur 34-45 cm långa och 1,3-2,3 kg tunga. Som övriga hardjur har de fyra skarpa framtänder (två uppe och två nere) som fortsätter att växa under hela djurets levnad, samt ytterligare två små tänder i överkäken. Kaniner har långa öron, kraftiga bakben och korta fluffiga svansar. De förflyttar sig genom att hoppa på sina långa och starka bakben. För att underlätta snabb förflyttning, så har bakbenen en tjock päls som dämpar nedslagen vid snabb hoppning. De europeiska kaninerna har långa tår som hålls samman med hud så att de inte skall spridas ut när djuret hoppar.
Beteende
De europeiska kaninerna bygger nätverk av kaninhålor där de tillbringar större delen av den tid då de inte födosöker. Bon kan vara upp till 45 meter lång och den djupaste punkten ligger ibland 3 meter under markytan. De är mest aktiva på morgonen och kvällen, om dagen sover de mest. Kaninen är utsatt för ett stort rovdjurstryck, så vid minsta tecken på fara, så söker den skydd. Vid fara utstöter de pipande läten eller de slår med sina bakre extremiteter på marken. Dessa ljud hörs även av ungdjuren i bon som på så sätt får kännedom om faran är över eller inte.
Kaninen är ett mycket renligt djur, som putsar sig många gånger om dagen. Den putsar genom att klia och slicka på sig. Att putsa varandra är en mycket viktig social sak för flocken. Kaniner har doftkörtlar på undersidan av hakan som de gnuggar mot föremål för att markera ägande och revir.
Europeisk kanin är växtätare som främst äter gräs och örter, men även kvistar och bark.
Fortplantning
Honornas parningsberedskap inom parningstiden varierar beroende på årstid och individ. Vanligen följer efter sju till tio fruktbara dagar två ofruktbara dagar.
Parningstiden är beroende på utbredningsområdet. I Spanien ligger den mellan hösten och våren, i Centraleuropa mellan februari och juli och på södra jordklotet i den motsvarande årstiden. Reproduktionsraten är mycket hög. En hona föder mellan fem och sju kullar per år. Efter dräktigheten som varar i fyra till fem veckor föds i genomsnitt 5 eller 6 ungdjur, i undantagsfall upp till 9.
För födelsen skapar honan en egen bo som inte är sammanlänkad med flockens bo. Ingången göms med gräs, blad och jord. Kaninens ungar är nakna och blinda vid födseln till skillnad från harsläktet. De väger mellan 40 och 50 gram och öppnar efter cirka tio dagar ögonen. Efter tre veckor lämnar de bon för första gången och efter fyra veckor sluter honan att ge di. Trots att de blir könsmogna tidigare tar det två år innan de för första gången föder egna ungar.
Europeisk kanin kan bli nio år gammal men de flesta individer dör under första levnadsåret eller under första vintern. De flesta faller offer för förvildade tamkatter eller hundar.
Naturliga fiender
Arten har ett stort antal naturliga fiender, bland annat rödräv, rovfåglar, ugglor, mårdar, vesslor och andra mårddjur.
Europeisk kanin och människor
- Huvudartikel: Tamkanin
Det antas att de första tama kaninraser blev avlad i franska kloster något efter 500-talet.
Vilda kaniner jagas för köttets skull. I några regioner där de blev införd (särskild i Australien) anses de idag som skadedjur. På grund av deras vana att äta unga växter och grönsaker är de inte uppskattade av bönder. Ofta provas att hålla populationen lågt med hjälp av konstgjorda sjukdomar eller jakt.
Referenser
Noter
- ↑ Oryctolagus cuniculus på IUCN:s rödlista, auktor: Lagomorph Red List Authority (2008), besökt 10 november 2008.
Webbkällor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 2 november 2008.
Tryckta källor
- Kai Curry-Lindahl 1984. Afrikas däggdjur ISBN 91-1-834122-5
- N. Benecke: Der Mensch und seine Haustiere - Die Geschichte einer jahrtausendealten Beziehung. Theiss, Stuttgart 1994, S. 356 - 362, ISBN 3880599955.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Europeisk kanin
