Capella

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Capella
Karta för Capella
Karta för Capella
Observationsdata
Epok J2000
Stjärnbild Kusken
Rektascension 05t16m41,4s
Deklination +45°59'53"
Skenbar magnitud (V) +0,08
+0,6/+1,1
Stjärntyp
Spektralklass G5IIIe+G0III
Astrometri
Radialhastighet (Rv) 30,2 km/s
Egenrörelse (μ) RA: 75,52 mas/år
Dek.: -427,13 mas/år
Parallax (π) 77,29± 0,89 mas
Avstånd 42,2 (12,9 pk)
Absolut magnitud (MV) -0,5
+0,14/+0,29
Detaljer
Massa 2.69/2.56 M
Radie 12.2/9.2 R
Luminositet 78.5/77.6 L
Temperatur 4940/5700 K
Andra beteckningar

Alhajoth, α Aurigae, 13 Aurigae, HR 1708, HD 34029, Gl 194, BD+45°1077, FK5 193, HIP 24608, SAO 40186, GC 6427, ADS 3841, CCDM J05168+4559

Capella (α Aurigae / α Aur / Alfa i Kusken) är den fjärde ljusstarkaste stjärnan i norra halvklotet och den 11:e ljusstarkaste stjärnan i hela himlavalvet. Den ligger närmare norra himmelspolen än någon annan ljusstark stjärna (Polstjärnan är ganska ljussvag i jämförelse) och har därför spelat en viktig roll i många mytologiska berättelser: en inskription som daterats till 2000 f.Kr. hänvisar till Capella. I astrologin varslade Capella om civila och militära hedersbetygelser samt stundande förmögenhet.

Namnet Capella betyder lilla getenlatin och hänvisar till geten som bärs på Kuskens vänstra axel.

I astronomin är Capella intressant eftersom den egentligen är en flerdubbel stjärna – alltså ett stjärnsystem. Capella består av fyra komponenter varav jättestjärnorna Aa and Ab utgör den näst ljusstarkaste spektroskopiska dubbelstjärnan. Komponent Aa har spektraltyp G8 III och komponent Ab spektraltyp G1 III. Komponenterna C och D är röda dvärgar, med spektraltyperna M1 respektive M4.

Stjärnsystemet ligger 42,2 ljusår från jorden (baserat på Hipparchos parallaxmätning à 77,29 ± 0,89 millibågsekunder).

Capella är Dalarnas landskapsstjärna.

Personliga verktyg