60558 Echeclus

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
60558 Echeclus
174P/Echeclus
Upptäckt
Upptäckt av: Spacewatch
Upptäckt: 3 mars 2000
Benämning
Småplanetsbenämning: 60558 Echeclus
174P/Echeclus
Alternativa namn: 2000 EC98, 2002 GJ27
SmåplanetsKategori: Centaur[1]
Komet
Omloppsbanans egenskaper
Aphelium: 2 347 306 400 km
15,690774[2] AU
Perihelium: 873 312 000 km
5,83773 AU
Halv storaxel: 1 610 309 000 km
10,764251 AU
Excentricitet: 0,457674
Omloppstid: 12 899,54 d (35,32 år)
Medelbanhastighet: 8,58 km/s
Inklination: 4,33933°
Longitud för
stigande nod:
173,3626°
Perigeumargument: 162,4613°
Fysiska egenskaper
Diameter: 84[1] km
Massa: 3,6×1017 kg
Densitet: 2,0? g/cm³
Rotationstid: 26,802 h
Albedo: 0,04
Temperatur: ~85 K
Absolut magnitud: 9,3598

60558 Echeclus eller 174P/Echeclus är en centaur och komet. Den har fått sitt namn efter en kentaur som dödades i striderna med Lapitherna.

Inledningavis fick Echeclus en provisorisk beteckning som asteroid (2000 EC98) då man inledningsvis inte såg några tecken på att det skulle röra sig om en komet. Men i december 2005 visade Echeclus upp den för kometer typiska koman. Under 2006 fick därför kometen beteckningen 174P/Echeclus. Detta är den andra kometen som fått ett asteroidnamn efter Chiron. Normalt brukar annars kometer få sitt namn efter sin upptäckare. Ytterligare tre kometer är även listade som asteroider: 133P/Elst-Pizarro (7968 Elst-Pizarro), 4015 Wilson-Harrington (107P/Wilson-Harrington), and 118401 LINEAR (176P/LINEAR).

Den 30 december 2005 när den befann sig 13,1 AU från Solen bröts en del av kometen bort och gav upphov till ett 100 000 km stort gasmoln. astronomer tror det orsakats av en kollision eller av en explosion orsakad av att kolmonoxid förgasats.[3]

Innehåll

Omloppsbanan

Omloppsbanan korsar Saturnus och sträcker sig in mot Jupiter. Påverkan från gasjättarnas gravitationen gör att centaurernas omloppsbanor är instabila och riskerar att kastas in i eller ut ut solsystemet. Omloppsbanans beräknade halva livslängd är 610 000 år.[4]

Nästa periheliepassage sker 2015.

Måne

En måne har fotograferats runt Echelus.[5] Det verkar som att den koma som observerats runt Echeclus är centrerad runt ett objekt som håller ett visst avstånd till Echeclus. Någon exakt förklaring runt detta fenomen och om det verkligen är en måne eller en bit som brutits loss är fortfarande oklart.[6]

Referenser

  1. 1,0 1,1 ”List of Known Trans-Neptunian Objects”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/tnoslist.html. 
  2. NASA JPL Small-Body Database Browser on 60558 Echeclus Läst 5 november 2008
  3. ”Hybrid comet-asteroid in mysterious break-up”. http://space.newscientist.com/article/dn8976-hybrid-cometasteroid-in-mysterious-breakup.html. Läst 5 november 2005. 
  4. J. Horner; N.W. Evans och M.E. Bailey (2004). ”Simulations of the Population of Centaurs I: The Bulk Statistics” (PDF). Astrophysics. http://arxiv.org/abs/astro-ph?papernum=0407400. 
  5. ”Satellites and Companions of Minor Planets”. http://www.cfa.harvard.edu/iau/minorsats.html. Läst 2 mars 2009. 
  6. ”Cometary activity of Centaurs: the case of 174P/Echeclus” (PDF). http://www.sciences.univ-nantes.fr/geol/KuiperBelt/talks/ROUSSELOT_Nantes2007.pdf. Läst 2 mars 2009. 

Externa länkar

Periodiska kometer (i nummerordning)
Föregående:
173P/Mueller
174P/Echeclus Nästföljande:
175P/Hergenrother
Lista över periodiska kometer
Personliga verktyg