Vaxholm
Från Rilpedia
Vaxholm Siffrorna avser orten |
||||
---|---|---|---|---|
|
||||
Läge | ||||
Landskap | Uppland | |||
Län | Stockholms län | |||
Kommun | Vaxholms kommun | |||
Församling | Vaxholms församling | |||
Folkmängd(2005) | 4 817 | |||
Area(2005) | 160 hektar | |||
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 10 maj 2008) |
Vaxholm (tidigare stavat Waxholm) är en tätort (stad) i Uppland och centralort i Vaxholms kommun i Stockholms län. Med 3 003 invånare per kvadratkilometer är Vaxholm en av Sveriges mest tätbefolkade orter.
Vaxholm har på många sätt sen tidigt 1500-tal stått som central fastlandsort för den norra delen av Stockholms skärgård, inte minst genom den intensiva trafiken med så kallade "Vaxholmsbåtar" som inleddes runt sekelskiftet 1900, på samma sätt som Dalarö blev en central ort vid kusten för Stockholms södra skärgård.
Vaxholms kommunen omfattar totalt 70 öar varav 57 är bebodda. Till några av de större öarna hör Vaxön som utgör den mest tätbefolkade ön, Edholma, Kullö, Resarö, Hästholmen, Skarpö, Rindö, Ramsö, Tynningö, Skogsön, halvön Bogesundslandet, Storholmen[2] (nordost om Lidingön i Stora Värtan) och den mindre ön Vaxholmen, som gett namn åt kommunen.
Vaxholmen med Vaxholms kastell, som ligger i sundet mellan Vaxön och Rindö, kallas även enbart "Kastellet". Bogesundslandet som utgör en betydande del av kommunens totala landareal, är ett till största delen orört naturområde med det anrika Bogesunds slott som mest betydande kulturminnesmärkta byggnad som idag förvaltas av Statens fastighetsverk.
Innehåll |
Historia
Ursprunget till namnet Vaxholm är oklart. Den mest troliga teorin är härledningen Vaktsholm - en holme där man håller vakt. En annan teori är Vaksholm - en holme där man vakar in rätt vindar för vidare färd in till Stockhom eller ut i skärgården.
Vaxholm fick stadsprivilegier år 1652. Ända fram till Gustav Vasas tid som kung (1523-1560) hörde Vaxön med de två gårdarna, Norra och Södra Vaxö, till Rydboholms gods. Ännu längre tillbaka i tiden hörde dessa gårdar till Östra Ryds socken. År 1558, efter att Vaxholmen befästs, inlöstes nämnda gårdar på Vaxön till kronan, och en köping grundades, med den huvudsakliga uppgiften att svara för vakthållning mot främmande angrepp från sjösidan och som lotsstation. Enligt tidens metoder användes till viss del även tvingande inflyttning för att öka Vaxholms befolkning den första tiden som köping.
År 1635 blev Vaxholm särskilt pastorat. I avseende på lagskipning lydde Vaxholm, jämte fästningen på Vaxholmen under Amiralitetskollegiet, och rätten skipades av en kommendant med militära bisittare och rådmän från orten. Sedan fästningen år 1653 organisatoriskt hamnat under krigskollegiet, skipades rätt i staden 2 gånger om året av domare som förordnades av landshövdingen.
År 1684 beslutade Karl XI att befria borgarna från så kallade bevillningar vilket avser temporära extra skatteuttag, på de tjänster de svarade för i form av vakthållning och lotsning. 1690 fastställdes stadens sigill, en fästning. Under Karl XII:s tid ansökte Vaxholm om förnyelse av sina stadsprivilegier som hade förkommit. 1734 benämns Vaxholm köping fram till sekelskiftet 1900 och från 1844 har Vaxholm utnyttjat rättigheten att välja ombud till riksdagen.
Om stadens folkmängd och allmäna tillstånd under olika tider finns det väldigt lite dokumenterat. Pesten skördade många offer i början av 1700-talet liksom i Stockholm och många andra delar av landet. År 1762 fanns cirka 600 invånare och fram mot 1850 upptar mantalslängderna 1 307 personer. Vid sekelskiftet 1900 hade Vaxholm 1 702 invånare och 1950 3 654.[3]
Byggnader i Vaxholm
Kastellet
Vid Västerås riksdag 1544, under Gustav Vasas tid som Sveriges kung (1523-1560) togs beslutet att ön Vaxholmen skulle befästas, till skydd för inloppet till Stockholms centrala delar sjövägen och för att man skulle kunna visitera och utkräva tull av inpasserande fartyg. 1548 byggdes den första befästningen som bestod av ett enkelt blockhus i trä på en plats som kungen Gustav Vasa själv utsett. Under Johan III:s tid ersattes blockhuset med ett runt stentorn. 1604 tillkom ytterligare förstärkningar och 1612, samma år som fästningen hejdade ett danskt anfall, förstärktes "Vaxholms hus" med vallar och en del andra försvarsverk runt tornet. Under de två följande seklen påbörjades ett antal förstärkningar och utbyggnader varav många aldrig slutfördes. Anläggningen användes under denna tid mestadels som tullstation. Under de omfattande rysshärjningarna på ostkusten 1719 blev fästningen attackerad av ryska galärer som bemöttes av ett starkt bombardemang från fästningen och örlogsfartyg som tillsammans med bomstängslen spärrade farleden till Stockholm. Stockholmseskadern bestående av fyra linjeskepp, fem fregatter och tolv galärer skulle blockera leden och därmed utgöra ett betryggande försvar av huvudstaden. Ryssarna gav sig iväg och gjorde inga mer försök att inta Stockholm. I februari 1808 gick ryssarna över gränsen till Finland och genom freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 avträddes Finland och Åland till Ryssland. Detta ökade fästningens strategiska betydelse igen, och 1833 påbörjades en total ombyggnad som kom att ge fästningen dess nuvarande utseende. Denna ombyggnad var helt genomförd 1863 men under tiden hade de tekniska landvinningarna inom artilleriet gjort fästningen föråldrad, 1872 gjordes ett prov där pansarbåten Hildur med sina moderna kanoner sköt igenom en av murarna. Samtidigt hade de allt större fartygen vuxit sig för stora för Kodjupet och vägen förbi fästningen, varför man muddrade det försänkta Oxdjupet och byggde Oskar-Fredriksborg vid den nya farleden. Vaxholms fästning tappade därefter gradvis sin militärstrategiska betydelse.
Fästningen användes under 1700- och 1800-talen som fängelse. Några av de inlåsta var "stortjuven" Jacob Guntlack och generalen Georg Carl von Döbeln. Fästningen har fått agerade sjörövarfort i filmatiseringen av Pippi Långstrump.
Fästningen innehåller idag Vaxholms fästnings museum med utställningar om bland annat Sveriges kustförsvar under 500 år, livet i fästningen förr, fängelsehålorna och beredskapen i skärgården under Andra världskriget.
Hotellet
Byggnaden uppfördes år 1903. Den är ritad i jugendstil av arkitekten Erik Lallerstedt. Hotellet är beläget i hamnen, vid sundet mellan kastellet och staden. Hotellet har idag 42 rum samt restauranger och festvåning.
Kyrkan
Vaxholms kyrka (Gustav Adolfs kyrka), är belägen i Vaxholms mer centrala delar. Den ritades av Olof Tempelman och Carl Fredrik Adelcrantz i nyklassicistisk stil för att ersätta den tidigare mindre kyrkan.
Grunden lades på 1760-talet, och byggnadsarbetet blev långvarigt. Invigningen ägde rum först 1803. De insamlade medlen räckte heller inte till att bygga det planerade tornet. Tanken var att senare bygga till detta, och temporärt uppfördes en klockstapel i trä, vilken fortfarande finns att beskåda. Kyrkan uppkallades efter konungen och benämndes Gustav Adolfs kyrka. Gudstjänstrummet är en vitputsad sal, orienterad i öst-västlig riktning med grunda sidoskepp. Kyrkan täcks av ett mansardtak, valmat åt gavelsidorna. Sakristian byggdes till 1896, då södra ingången igensattes och rundbågiga fönster sattes in i korgaveln. 1962 utbyttes takens plåt mot ett i koppar. Den välbevarade interiören täcks av ett kassettak.
Skolor
Norrbergsskolan och Söderfjärdsskolan är Vaxholms båda 6-9-skolor. Men för lågstadiet finns även skolor som Vaxö Skola och Pålsundsskolan.Det finns också en skola som heter Montessoriskolan som är från förskoleklass till år 5. Det är Vaxholms enda friskola.
Vaxholm som bostadsort
Vaxholm har trots det stora avståndet in till Stockholms centrala delar utvecklats till en populär bostadsort för många kända profiler. Närheten till havet och ortens tydliga karaktär av skärgårdsort och småstadsidyll anses var de faktorer som främst har bidraget till en hög attraktionskraft för många personer. Närmaste större köpcentrum och industriområde ligger i Arninge norr om Täby.
Se även
Bildgalleri Vaxholm med omnejd
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
- ↑ Storholmen med omkringliggande mindre öar har under våren 2009 beslutats att övergå till Lidingö kommun.
- ↑ Gösta Johannesson, Från köpstad till storkommun. Natur och kultur: Stockholm 1978, s. 144