Skyddad ursprungsbeteckning

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Skyddad ursprungsbeteckning refererar inom Europeiska unionen till ett system avsett att skydda vissa regionala eller lokala jordbruksprodukter av specifik karaktär och med dem förknippade produktnamn. Systemet är också tänkt att hjälpa konsumenter förstå de skyddade produkternas särart. Liknande nationella system finns i en del av EU:s medlemsstater där de fungerar som komplement till de gemensamma bestämmelserna, men även i vissa andra länder.

EU:s system för vin och starksprit

Ouzo, för att ta ett exempel på reglerna, får bära det namnet bara om det är uteslutande framställt i Grekland genom blandning av alkoholer som är smaksatta med hjälp av destillation eller lakning av anisfrön och möjligen fänkålsfrön, mastix från ett mastixträd som växer på ön Theos och andra aromatiska frön, växter och frukter. Alkoholen som smaksatts genom destillation måste utgöra minst 20 % av alkoholhalten, vilken inte får understiga 55 volymprocent och inte överstiga 80 volymprocent. Drycken skall vara färglös och ha en sockerhalt av högst 50 gram per liter.^[1]

Vin

Det äldsta skyddet för ursprungsbeteckningar i Europa rörde vin och är mycket äldre än Europeiska unionen; de äldsta (för tokajer och portvin) är från mitten av 1700-talet. EU har därför i stort följt den tradition av skydd som utvecklats i de vinproducerande länderna och inte i samma mån som för andra livsmedel harmoniserat mellan medlemsstaterna. De flesta bestämmelser gäller geografiska områden med vin som bär namn efter dessa, med vissa historiskt betingade undantag: muscadet och blanquette i Frankrike, cava och manzanilla i Spanien och vinho verde i Portugal erkändes som namn på områden som medlemsstater hade avgränsat och lagstiftat om redan tidigare. Diskrepanser i omfattningen av äldre regleringar har i viss mån följt med; när arbetet med att införa riktlinjer för vinproduktion inledden i början av 1960-talet hade exempelvis Frankrike sedan 1935 mycket detaljerade regler för ursprung (Appellation d'Origine Contrôlée) och tillverkningsprocedurer medan Italien införde ett system för ursprungsbeteckning först 1963. Ursprungsbeteckningarna är idag inte heller alltid ömsesidigt uteslutande: cava är ett sprudlande vin av hög kvalitet i Spanien, men ett lagrat bordsvin i Grekland (kάβα).^[2][3]

Starksprit

Europeiska unionens regelverk för starksprit, tillkommet 1989 med närmare specifikationer från 1990, är liksom det för vin delvis en förlängning på äldre regionala eller nationella bestämmelser. Liksom för viner finns detaljerade bestämmelser som reglerar tillverkning och alkoholstyrka. Spritsorterna är klassificerade dels efter framställningsmetod och dels efter geografiskt ursprung. Ouzo kan exempelvis bara komma från Grekland, grappa bara från Italien. En del beteckningar som hänvisar till geografiska områden får dock användas för att visa på en anknytning även om dryckerna inte längre tillverkas där; exempelvis Ostpreußischer Bärenfang, en likör gjord på vodka, honung och kryddor, som ursprungligen tillverkades i en region som inte är en del av Europeiska unionen utan idag huvudsakligen ligger i Ryssland. Mer exakta avgränsningar lämnas till de nationella myndigheterna att göra.^[4][5]

Aromatiserade viner

Europeiska unionen har speciella bestämmelser för aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter. Bestämmelsen liknar den spritdrycker och stipulerar exempelvis att beteckningen sangria måste åtföljas av texten "framställd i ..." och så namnet på medlemsstaten — om drycken inte är producerad i Spanien eller Portugal. Bara tre vinbaserade produkter har helt skyddade geografiska beteckningar: Nürnberger Glühwein, Vermouth de Chambéry och Vermouth di Torino.^[6]

Absolut definierad som svensk vodka av kommissionen

Skyddade svenska produkter

Tre svenska alkoholdrycker är skyddade, men bara som nationella varianter av mer generiska drycker, därav beteckningarna "Svensk ...":

• Svensk aquavit
• Svensk vodka
• Svensk punsch

Internationell status

Europeiska unionens skydd för beteckningar på vin och spritdrycker är det enda skydd som hittills omfattas av det internationella Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights (TRIPS); ett fördrag som överses av Världshandelsorganisationen, WTO. Det kompletteras också av bilaterala avtal med exempelvis Australien, Kanada, Mexiko och Sydafrika.

Revision av gällande regler

Förslag till revision av bestämmelserna om spritdrycker kom från kommissionen i slutet av 2005 och håller fortfarande (2007) på att behandlas. Förslaget skulle innebära en sammanslagningen av de två nu gällande bestämmelserna och eventuellt innebära ändrade specifikationer. Exempelvis har de vodkaproducerande medlemsländerna Finland, Sverige, Polen, Estland, Lettland, Litauen och Danmark fört fram krav på förbättringar av definitionen av vodka, som bland annat skulle innebära att vodka bara får framställas av potatis eller säd.^[7]

Det allmänna EU-systemet

EU-systemet för livsmedel och alkoholdrycker andra än de ovan nämnda infördes 1992 med de nu gällande bestämmelserna från 2006. Det omfattar tre kategorier:^{[8][9][10][11]}

• Skyddad ursprungsbeteckning (SUB): Produkten är producerad, bearbetad och beredd inom ett visst avgränsat geografiskt område med en för området karaktäristisk metod.
• Skyddad geografisk beteckning (SGB): Produkten är knuten till området åtminstone genom att vara producerad eller bearbetad eller beredd där.
• Garanterad traditionell specialitet (GTS): Inget krav på ursprung finns, men produkten ska anknyta till ett visst område genom en speciell sammansättning eller framställningsmetod associerad med det.

Förslag på skydd på produkter skickas till relevant nationell myndighet som bereder frågan och om inga hinder föreligger sänder förslaget vidare till europeiska kommissionen där slutgiltigt beslut tas. Även producenter i tredjeland kan (sedan 2006) ansöka om SUB- och SGB-registrering.

Internationell status

Europeiska unionens skydd för dessa produkter gäller inte utanför unionen och man kan därför där köpa lokalt framställda ostar av, i bästa fall, samma typ som de europeiska originalen vars namn de bär.

Blå Stiltonost - skyddad inom gemenskapen

Salami - kanske skyddad, helt beroende på vilken sort det är (foto: Aka)

Skånsk spettekaka - skyddad

Berörda produkter

Förordningarna (EEG) nr 510/06 och (EEG) nr 509/06^[12][13]

• Färskt kött (och slaktbiprodukter)
• Köttprodukter (värmebehandlade, saltade, rökta osv.)
• Ost
• Andra produkter från djur (ägg, honung, diverse mjölkprodukter utom smör, osv.)
• Oljor och fetter (smör, margarin, oljor med mera)
• Frukt, grönsaker, och spannmål, bearbetade eller obearbetade
• Färsk fisk, färska blötdjur och kräftor samt produkter framställda av
• Öl
• Drycker framställda av växtextrakt
• Bröd, konditorivaror, konfekt, skorpor och andra bagerivaror
• Andra jordbruksprodukter

Förordning (EEG) nr 510/06^[14]

• Naturligt mineralvatten och källvatten
• Naturlig gummi och hartsvaror
• Eteriska oljor
• Hö
• Kork
• Koschenill (obearbetad produkt av animaliskt ursprung)

Förordning (EEG) nr 509/06^[15]

• Choklad och andra matvaror som innehåller kakao
• Pasta, tillagad, fylld eller obehandlad
• Färdiglagad mat
• Färdiga kryddade såser
• Soppor eller buljonger
• Glass och sorbet

Skyddade svenska produkter

• Skånsk spettkaka (sic!) (SGB)
• Svecia (SGB)
• Hushållsost (GTS)
• Falukorv (GTS)

Källor

1. ↑ Rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker, artikel 1, 3o3
2. ↑ Rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin
3. ↑ Rådets förordning (EEG) nr 823/87 av den 16 mars 1987 om särskilda bestämmelser om kvalitetsvin framställt inom specificerade områden
4. ↑ Rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker
5. ↑ Kommissionens förordning (EEG) nr 1014/90 av den 24 april 1990 om närmare tillämpningsföreskrifter för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker
6. ↑ Rådets förordning (EEG) nr 1601/91 av den 10 juni 1991 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av aromatiserade viner, aromatiserade vinbaserade drycker och aromatiserade drinkar baserade på vinprodukter
7. ↑ [Finska] Statsrådets skrivelse till Riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (spritdrycker), Helsingfors den 24 maj 2006
8. ↑ Rådets förordning (EEG) nr 2082/92 av den 14 juli 1992 om särartsskydd för jordbruksprodukter och livsmedel
9. ↑ Rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel
10. ↑ Kommissionens förordning (EG) nr 1898/2006 av den 14 december 2006 om fastställande av närmare tillämpningsbestämmelser för rådets förordning (EG) nr 510/2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel
11. ↑ Rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel
12. ↑ Rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel
13. ↑ Rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel
14. ↑ Rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel
15. ↑ Rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel

Se även

Nationella system för ursprungsbeteckning inom EU

• AOP Appellation d'Origine Protégée, (Belgien)
• BOB Beskyttet oprindelsesbetegnelse, (Danmark)
• SAN Suojattu alkuperänimitys, (Finland)
• AOP Appellation d'Origine Contrôlée, (Frankrike)
• ΠΟΠ ονομασία προελεύσεως ελεγχομένη, (Onomasia proeleuseos elegksomene?) (Grekland)
• BOB Beschermde Oorsprongsbenaming, (Holland)
• DOC Denominazione di Origine Controllata, (Italien)
• DOP Denominazione di Origine Protetta, (Italien, jordbruksprodukter)
• IGP Indicazione Geografica Protetta, (Italien, industriprodukter)
• PDO Protected Designation of Origin, (Irland)
• AOP Appellation d'Origine Protégée, (Luxemburg)
• --- Chroniona Nazwa Pochodzenia, (Polen)
• DOP Denominação de Origem Controlada, (Portugal)
• --- Denumire de Origine Controlată, (Rumänien)
• DOP Denominación de Origen, (Spanien)
• PDO Protected Designation of Origin, (Storbritannien)
• SUB Skyddad ursprungsbeteckning, (Sverige)
• g.U. Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete, (Tyskland)
• OEM Oltalom alatt álló eredetmegjelölés, (Ungern)
• g.U. Districtus Austriae Controllatus, (Österrike)

Externa länkar

• Europeiska kommissionen: Jordbruk - kvalitetslivsmedel, en introduktion till de skyddade beteckningarna SUB, SGB och GTS
• Europeiska kommissionen: komplett listning av alla produkter som skyddats med SUB och SBG inom EU, efter land
• Europeiska kommissionen: komplett listning av alla produkter som skyddats med SUB och SBG inom EU, efter kategori
• Europeiska kommissionen: komplett listning av alla produkter som skyddats med GTS inom EU, efter kategori
• Skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar samt särartsskydd för jordbruksprodukter och livsmedel - Vägledning till gemenskapens förordningar (Kommissionens arbetsdokument - andra utgåvan - augusti 2004, engelska)
• Kontrollorgan som meddelats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 10.2 i förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel
• Kontrollorganisationer som anmälts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.2 i förordning (EEG) nr 2082/92 om särartsskydd för jordbruksprodukter och livsmedel
• EUR-Lex, där man genom sökningar i EUT, Europeiska unionens officiella tidning, bland annat finner fördrag, lagstiftning, rättspraxis och förberedande rättsakter

EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.