Från Rilpedia

Simlångsdalen Siffrorna avser orten
Landskap	Halland
Län	Hallands län
Kommun	Halmstads kommun
Folkmängd(2005)	577
Area(2005)	67 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 2008-03-11)

Simlångsdalen är en tätort i Breareds församling, Halmstads kommun i Hallands län. Orten hette Breared till början av 1900-talet då ortsnamnet ändrades till Simlångsdalen baserat på den då av Fredrik Ström utgivna boken med titeln Folket i Simlångsdalen. Namnet Breared lever kvar som namn bland annat för den ena angränsande sjön, i församlingsnamnet och i namnet Breareds kyrka.

Simlångsdalen har tillhört Halmstads kommun sedan 1967. Dessförinnan mellan 1952 och 1967 bildade Simlångsdalen tillsammans med Snöstorp en så kallad storkommun benämnd Simlångsdalens landskommun. Före 1952 var Breared en egen kommun med Simlångsdalen som huvudort.

Simlångsdalen ligger intill sjöarna Simlången och Brearedssjön i Fylleåns vattensystem. Ca 2 km söder om Simlångsdalen ligger Danska fall, ett vattenfallssystem i ån Assman. Assman mynnar i Brearedssjön och förenas härigenom med Fylleåns vattensystem.

I Simlångsdalen äger en av Sveriges största loppmarknader rum varje år helgen efter midsommar med tusentals besökare.

Innehåll 1 Historiska verksamheter 2 Kända personer med anknytning till Simlångsdalen 3 Organisationer i Simlångsdalen 4 Naturreservat i närheten av Simlångsdalen 5 Klimat 6 Se även 7 Referenser 7.1 Litteratur 7.2 Fotnoter 7.3 Externa länkar

Historiska verksamheter

Vid Marbäck, ca 5 km väster om Simlångsdalen, låg Marbäcks bruk, ett pappersbruk som grundades redan på 1680-talet. Den typiska bruksmiljön med herrgård och flera till verksamheten hörande byggnader tillkom på 1830-talet. Papperstillverkningen pågick till 1959 och sysselsatte som mest 70 personer.

I Breareds grannsocken, Enslöv, bedrevs glasbruk vid Ettarps säteri mellan ca 1747 och 1757, en kort period, men då med ganska omfattande verksamhet. Detta var Hallands första glasbruk. Produktionen var förvånansvärt nog helt inriktad på export.

Nedanför Danska fall på västra sidan och ganska nära Assmans utlopp i Brearedssjön låg på 1700-talet platsen Jöransfors med ett järnbruk (där spik, redskap och annat smide tillverkades) samt med garveri och kvarn. Järnbruket var aktivt från 1727 till 1749 och var då en av Hallands största industri- och manufakturanläggningar. Idag finns inga byggnader kvar på denna plats.

Simlångsdalen utgjorde tidigare en av stationerna längs Halmstad-Bolmen Järnväg, som var i drift 1889-1966. Järnvägen har sedemera omvandlats till gång- och cykelväg.

Kända personer med anknytning till Simlångsdalen

• Bonadsmålarna Nils Svensson (?-1802) och speciellt hans son Johannes Nilsson (1757-1827), de så kallade Gyltigemålarna, med verksamhet i Gyltige i Breareds socken.
• Sigfrid Ericson (1879-1958), arkitekt och rektor för Slöjdföreningens skola i Göteborg, anlade den privata trädgården Vargaslätten i Simlångsdalen och bodde där en stor del av sin tid
• Fredrik Ström (1880-1948), författare och politiker, föddes i Breareds socken och är begraven vid Breareds kyrka
• Per Gessle (f. 1959), popsångare, gitarrist och låtskrivare, boddes som barn några år i Simlångsdalen^[2]

Organisationer i Simlångsdalen

Följande föreningar och organisationer är verksamma i Simlångsdalen:

• För idrottsverksamhet finns sedan 1932 Simlångsdalens Idrottsförening (under första året benämnd Simlångsdalens Gymnastik- och Idrottsförening), idag med ca 450 medlemmar och med ett flertal sektioner såsom fotboll, gymnastik, orientering, skid och löp, bordtennis och ungdom.
• Breareds kulturhistoriska förening, som grundades 1938 och som värnar om bygd och kultur i Simlångsdalen, utgör idag en del av den Halländska hembygdsrörelsen, som omfattar 75 föreningar med sammanlagt 25.000 medlemmar.
• I samband med kommunsammanslagningen år 1967 bildades Simlångsdalens samhällsförening med syfte att tillvarataga Simlångsdalens intressen inom Halmstads kommun.
• Stiftelsen för Simlångsdalens kultur- och naturvård, ibland benämnd Stiftelsen SKN, bildad år 1961 som ett komplement till hembygds-, kultur- och naturföreningar. Stiftelsen har till ändamål att inom det område som år 1962 utgjorde Simlångsdalens kommun (Snöstorp och Breared), förvalta fast egendom, värdehandlingar och kontanta medel, som genom donation eller på annat sätt ställts till Stiftelsens förfogande. Detta för att möjliggöra att fornlämningar, kulturhistoriskt värdefulla byggnader och föremål samt naturområden bevaras för framtiden samt rätt vårdas. Från att från början ha varit mest inriktad på bevarande av byggnader har verksamheten efter hand blivit alltmer inriktad på dokumentation.
• Simlångsdalens Naturvårdsförening, med ca 300 medlemmar, vill verka för en biologisk mångfald och för ett uthålligt umgänge med naturen.
• Lions Club Simlångsdalen, en del av Lions Club Sverige (grundad 1948), som i sin tur utgör en del av Lions Club International (grundad 1917 i Chicago), en av väldens största hjälporganisationer med totalt 1,4 miljoner medlemmar. Svenska Lions motto är "För samhällsansvar och livskvalité". Lions Club Simlångsdalen har ca 40 medlemmar.

Naturreservat i närheten av Simlångsdalen

Ett relativt stort antal naturreservat (17 stycken) med speciellt värdefulla och intressanta naturförhållanden har avsatts runt Simlångsdalen. Inom en radie av ca 10 km innefattar dessa naturreservat:

• Virsehatt, nordväst om Simlångsdalen, skyddat sedan 1937, 16 ha
• Kvarnaberget, söder om Simlångsdalen, skyddat sedan 1940, utökat 1946, 1996 och 2008, 45 ha
• Råmebo, norr om Simlångsdalen, skyddat sedan 1966, 10 ha
• Hule (norra samt södra delen på varsin sida om Simlången), öster om Simlångsdalen, skyddat sedan 1974, sammanlagt 19 ha (8 ha för norra delen och 11 ha för södra delen)
• Bröda, öster om Simlångsdalen på östra sidan av Simlången, skyddat sedan 1974, 44 ha
• Veka (norra samt södra delen), öster om Simlångsdalen på östra sidan av Töddesjön respektive Simlången, skyddat sedan 1974, sammanlagt 63 ha (44 ha för norra delen och 19 ha för södra delen)
• Brogård, sydväst om Simlångsdalen, skyddat sedan 1976, 14 ha
• Sundsholm, nordost om Simlångsdalen på östra sidan av Töddesjön, skyddat sedan 1977, utökat 1996, 65 ha
• Årnarp, sydväst om Simlångsdalen, skyddat sedan 1990, 9 ha
• Gårdshult, söder om Simlångsdalen, skyddat sedan 1991, utökat 2002, 236 ha
• Lillared-Klövaberget, väster om Simlångsdalen, skyddat sedan 1991, 87 ha
• Stavsbjär, nordost om Simlångsdalen, skyddat sedan 1995, 5 ha
• Långhultamyren, öster om Simlångsdalen, skyddat sedan 1999, 768 ha
• Svarta klippan, nordost om Simlångsdalen, skyddat sedan 2000, 16 ha
• Danska fall, söder om Simlångsdalen, skyddat sedan 2001, 70 ha
• Hyltan, söder om Simlångsdalen, skyddat sedan 2001, 15 ha
• Porsbjär, öster om Simlångsdalen, skyddat sedan 2002, 543 ha varav 6 ha vattenareal

Klimat

Klimat 1961-1990^[3]

Månad	Jan.	Feb.	Mar.	Apr.	Maj	Jun.	Jul.	Aug.	Sep.	Okt.	Nov.	Dec.	Hela året
Medeltemperatur (°C)	-2,4	-2,3	0,6	4,9	10,7	14,3	15,4	14,8	11,3	7,5	2,9	-0,6	6,4
Medelnederbörd (mm)	88	57	73	58	55	78	109	99	110	104	117	106	1 053

Se även

• Breareds församling
• Breareds kyrka

Referenser

Litteratur

• Fredrik Ström (1880-1948): Folket i Simlångsdalen: [Vol. I] Sig Folkesons historia; [Vol. II] Marit Vankelmods öde, 1903 (romaner).
• Harry Hedin: "Hallands första glasbruk" i Vår Bygd, 1950, sid. 52-56.
• Sigurd Erixon (1888-1968), redaktör: Liv och folkkultur i Breareds socken i Halland, [utg. av] Breareds kulturhistoriska förening, Simlångsdalen, 1951.
• Erik Sjösell: Social struktur i Breareds socken - Tiden intill friköpen och laga skiften, avsnitt i Halland, Vår bygd, Hallands hembygdsförbunds årsskrift, årg. 41, 1957.
• Erik Sjösell: Breared II - Lantmäteriskrifterna, avsnitt i Halland, Vår bygd, Hallands hembygdsförbunds årsskrift, årg. 42, 1958.
• Sven Tengnäs (redaktör): Simlångsdalen - Breareds och Snöstorps socknar, [utg. av] Stiftelsen för kultur- och naturvård inom Simlångsdalen, Halmstad, 1966.
• Pär Lindblad (1907-1981): Jöransfors i Tönnersjö socken: Ett lokalt industriprojekt under frihetstiden, kompendium, ca 1975.
• Erik "Bredhe" Andersson (f. 1914): Tiltor från Hästilt och Simlångsdalen - Kulturhistoria, [utg. av] Bokförlaget Settern, 1979.
• Erik Svensson (f. 1915): Torp och stugor i Breareds församling, [utg. av] Breareds kulturhistoriska förening, 1981, ISBN 91-7260-601-0.
• Torbjörn Fogelberg, "Ettarps glasbruk" i årsboken Halland, 1983, sid. 45-66.
• Breared Snöstorp - vår bygd, [utg. av] Stiftelsen för Simlångsdalens kultur- och naturvård, 1987.
• Bror Jansson (f. 1918): Breareds kyrka, 1994.
• Elisabeth Berglin (f. 1936): En bonadsmålare och hans värld - Johannes Nilsson i Breared, doktorsavhandling vid Etnologiska institutionen vid Lunds universitet, 1999, ISBN 91-628-3830-X.

Fotnoter

1. ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
2. ↑ Aftonbladet: "Marie klagar på att jag sjunger falskt"
3. ↑ Kjell Georgson m.fl.: Hallands flora, 1997. ISBN 91-972863-0-3. 

Externa länkar

• Breareds kulturhistoriska förening
• Halmstad-Bolmen Järnväg
• Lions Club Simlångsdalen
• Naturreservat i Halmstads kommun
• Simlångsdalens Samhällsförening
• Simlångsdalens IF
• Simlångsdalens IF - Orienteringssektionen
• Simlångsdalens Naturvårdsförening
• Snöstorp-Breareds församlingar
• Tallhöjdens Värdshus i Simlångsdalen

v • d • r Halmstads kommun i Hallands län i Sverige Tätorter Halmstad • Oskarström • Fyllinge • Getinge • Frösakull • Trönninge • Åled • Harplinge • Gullbrandstorp • Haverdal • Kvibille • Steninge • Gullbranna • Eldsberga • Villshärad • Simlångsdalen • Laxvik • Holm • Sennan • Tylösand • Skedala Församlingar Breared • Eldsbergabygden • Enslöv • Getinge-Rävinge • Harplinge • Holm • Kvibille • Martin Luther • Oskarström • S:t Nikolai • Slättåkra • Snöstorp • Steninge • Söndrum-Vapnö • Övraby