Kungliga Baletten

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Kungliga operan

Kungliga baletten är balettkompaniet vid Kungliga Operan i Stockholm. Baletten grundades redan 1773 av Gustav III och är därmed ett av världens äldsta balettkompanier.

Innehåll

Historia

Kungliga Baletten grundades 1773 som ett led i Gustav III:s nationella kulturprojekt tillsammans med Operan och Dramaten för att skapa inhemska talanger till de tre konstnärsyrkena dansare, operasångare och skådespelare. Dessa hade tidigare dominerats av tillfälliga utländska teatertrupper.

Baletter hade uppförts vid hovet av utländska trupper åtminstone sedan 1600-talet; Antoine de Beaulieus franska danstrupp var anställd vid drottning Kristinas hov redan 1638. De första baletterna utförda av professionella svenska dansare ingick i pjäserna vid den första svenska teatertruppen på den första nationalscenen i Kungliga Svenska Skådeplatsen i Stora Bollhuset 1737-1753. Den första svenska balettföreställningen här ingick i pjäsen Den afvundsiuke i augusti 1738, och de finns sedan nämnda som ingående i föreställningarna fram till pjäsen Zaire, som uppfördes i april 1752. Inga namn är dock kända på dessa tidiga svenska dansare.

Då den första balettruppen sattes samman år 1773, blev den utländska dominansen tydlig; de inhemska dansarna i truppen var få, Charlotte Slottsberg och Magdalena Lundblad tillhörde de få professionella, och man var tvungen att använda utländska talanger, vilka man bland annat fann i den franska teatertruppen, som i övrigt avskedades; fem franska dansare som stannat i Sverige, tre män och två kvinnor, utgjorde stommen, varefter man kalllade tillbaka några som hunnit ge sig av; dessa fick genast ta sig an svenska elever som figuranter. År 1779 hade baletten 23 män och 20 kvinnor. Även instruktörerna var länge utlänningar.

De första studenterna i baletten togs ofta från barn till hovpersonal och musiker, liksom då det gällde operans och teaterns första elever. Höjdpunkten i 1700-talets svenska balett anses vara baletterna till operan Gustav Adolf och Ebba Brahe av Gallodier 1786, då 200 personer samlades till ett tornerspel på scen då scenen gick ned i tredje akten; Även Fiskarna av Antoine Bournonville med Bournonville, Giovanna Bassi och Julie Alix 1789 blev mycket populär.

Baletten var från början nära associerad med operan, och baletter ingick i operaföreställningarna, men de användes också vid teatern, och också fristående, ofta som för- och efterpjäser. Då operan var upplöst mellan 1806 och 1809-1812, ingick baletten vid Dramaten.

Under 1800-talet gavs ca 200 baletter på operan; En komisk balett av Louis Deland gavs 1796-1809 127 ggr och var den populäraste av alla baletter som spelade på Operan under hela 1800-talet; vanligen spelades baletter bara 3-4 ggr; den andra baletten var La Fille Mal Gardée med 54 föreställningar 1812-1842. August Bournonville var gästbalettmästare 1839, 1847, 1857, 1858 och 1861-1864 och hans favoritelever i Sverige var Charlotte Norberg-Törner och Johanna Gillberg-Sundberg. Baletten anses ha kommit in i ett förfall då Anders Selinder och Sophie Daguin avskedades 1856. Augusts Bournovilles danske elev Sigurd Lund ansågs inte kunna hävda sig och Robert Sjöblom fick aldrig göra någon hel balett. I slutet av 1800-talet hade baletten en god standard men användes som tillägg till operorna och ansågs vara i djupt förfall; först 1913 började de återhämta sig och kunde återigen bli en stark självständig konstart.

Baletten omfattar 68 dansare i åldrarna 18-42 år.

Kungliga baletten uppträder främst på Kungliga Operans scen men gör även turnéer runt om i landet och i världen.

Balettchefer

Instruktörer i urval

Dansare i urval

Källor

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Kungliga_Baletten"
Personliga verktyg
På andra språk