Kalmar-Berga Järnväg
Från Rilpedia
Kalmar-Berga Järnväg (KBJ) invigdes 1897 som en smalspårig 891 mm bana. Banan finns kvar än idag men ingår numera i Stångådalsbanan och är sedan 1978 helt normalspårig.
Innehåll |
Historik
1865 hade kust- och residensstaden Kalmar fått en järnväg från Alvesta och 1874 fick även Oskarshamn en järnväg från Nässjö. Mellan dessa hamnstäder fanns emellertid stora områden som inte täcktes med järnvägar och ett behov av förenklade transporter fanns. I slutet av 1800-talet tog Kalmar stad och kommunerna längs den tilltänkta banan initiativet till att bygga en järnväg mellan Berga som låg nära Oskarshamn och Kalmar. För att minska på kostnaderna byggdes banan smalspårig vilket senare skulle visa sig vara hämmande för en rationell järnvägsdrift. Det fanns vid denna tid planer på en förlängning av banan norrut mot Västervik, varför banan kom in på Berga station ifrån väster bredvid NOJ:s normalspåriga bana. Banan gjorde att det på ett enkelt sätt gick att resa med tåg mellan Oskarshamn och Kalmar med ett byte i Berga.
Banan var under de första decennierna oerhört vinstgivande men under 1920- och 1930-talen började vinsterna att vändas i förluster. Lastbilstrafiken hade börjat komma igång liksom en mer omfattande busstrafik. SJ förstatligade banan 1940.
Nedläggning och återupplivning
Efter andra världskriget började passagerarsiffrorna att ge vika för banan liksom för godstrafiken. 1967 inställdes passagerartrafiken helt på banan. Samtidigt beslöt företaget Södra att bygga ett såg- och pappersmasseverk i Mönsterås varför södra delen av banan från Sandbäckshult till Kalmar behövde breddas till normalspår. 1973 var banan ombyggd till normalspår mellan Kalmar – Sandbäckshult där banan vek av mot Mönsterås. 1969 ändrades anslutningen till Kalmar så att järnvägen kom in från ett västligare läge än tidigare.
På den övriga bansträckningen fanns endast en godskund längs banan, ett sågverk i Ruda som fortsatte att köra gods på järnväg. Eftersom man hade behovet av att köra timmer på långa sträckor krävdes det olika komplicerade omlastningsvagnar i Berga eller Sandbäckshult för att de smalspåriga vagnarna skulle kunna köra på det övriga normalspåriga järnvägsnätet. Till sist gav SJ med sig och byggde om hela sträckan Sandbäckshult – Berga till normalspår 1977-1978. I slutet av 1980-talet lades sågverket ned och en nedläggning av banan verkade oundviklig när nästa steg i händelsen inträffade.
Kring 1990 började Kalmar län och Östergötlands län diskutera persontrafik mellan Linköping – Kalmar. Det var inte bara banan till Berga som var hotad utan även den s.k. Östra centralbanan mellan Linköping och Hultsfred. Efter en nödvändig upprustning återinvigdes de bägge banorna tillsammans med en del av f.d. NOJ till Stångådalsbanan, för mer information se under detta ämne.
Sträckning
- Kalmar 0 km
- Läckeby 14
- Rockneby 18
- Ålem 36
- Blomstermåla 41
- Sandbäckshult 44
- Långemåla 57
- Ruda 62
- Högsby 70
- Berga 77
