Gustaf Svanberg
Från Rilpedia
- Politikern med samma namn, se Gustaf Svanberg (politiker)
Gustaf Svanberg, född 22 januari 1802 i Värmland, död 21 november 1882 i Uppsala, astronom.
Han blev student vid Uppsala universitet 1819 och filosofie kandidat 1824 och promoverades redan samma år till filosofie magister. 1825 blev han astronomie docent vid akademien, samma år vikarierande observator och prefekt för observatoriet samt ordinarie observator 1829. Som observator arbetade Svanberg med att försöka modernisera observatoriet i Uppsala. 1836 invaldes han som ledamot nummer 453 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Svanberg var professor i astronomi vid uppsalaobservatoriet under åren 1842-1878 och genomdrev då byggandet av det "Nya observatoriet" i Observatorieparken, invigt år 1853.
Han var också, som riksdagsman, den drivande kraften när det gällde förhindrandet av en flyttning av hela Uppsala universitet till Stockholm vid mitten av 1800-talet, vilket förordades av inflytelserika liberala opinionsbildare i Stockholm.
Svanbergs omfattande självbiografi, Redovisning för en lång lefnad, skriven omkring 1880, trycktes och gavs ut av Nils Nordenmark 1949. (ingår som en del i Uppsala universitets årsskrift 1949:1)
Se även
Externa länkar
Företrädare: Erik Gustaf Geijer |
Inspektor vid Värmlands Nation i Uppsala 1846–1852 |
Efterträdare: Sigurd Ribbing |
Företrädare: Vilhelm Fredrik Palmblad |
Inspektor vid Östgöta Nation i Uppsala 1852–1875 |
Efterträdare: Carl Alfred Cornelius |