Friedrich List
Från Rilpedia
Friedrich List, tysk nationalekonom och handelspolitiker, född 6 augusti 1789 i Reutlingen, Württemberg, död genom självmord den 30 november 1846 i Kufstein, Österrike .
Innehåll |
Professuren
List inträdde tidigt i faderns garverirörelse, blev sedan anställd i stadens och statens tjänst och utnämndes 1817 till professor i statspraxis vid Tubingens universitet. År 1819, året efter den preussiska tullreformen, inledde han sin verksamhet för en i enhetlig ordning av det tyska tullväsendet och intresserade i Frankfurt ett antal mellan- och sydtyska köpmän och fabrikanter att bilda den tyska handels- och industriföreningen, å vars vägnar han till förbundsförsamlingen överlämnade en hemställan om borttagande av de inländska tullskrankorna och införande av en allmän tysk tullagstiftning (jfr Tyska tullföreningen). Han ådrog sig genom sitt arbete vederbörandes misshag och måste lämna sin professur.
Dömd för uppvigling
År 1820 valdes List av Reutlingen till representant i Württembergska kammaren; det politiskt liberala och antibyråkratiska uttryckssättet i en petition, skriven å denna stads vägnar, ådrog honom åtal för uppvigling, och han dömdas till uteslutning ur kammaren samt tio månaders fängelse, rymde, men återvände efter ett par år, avtjänade en del av straffet, men frigavs mot villkor att emigrera och kom 1825 till Förenta staterna.
Åren i USA
Där var han dels farmare, dels publicist samt trädde i förbindelse med Pennsylvaniasällskapet för industrins främjande. Förut anhängare av Adam Smiths handelspolitiska lära, omfattade List dåmera en protektionistisk åskådning, vars talan han med mycken framgång förde i den på uppdrag av nyssnämnda sällskap utgivna skriften Outlines of American political economy (1827), vilken innehöll de flesta av de teoretiskt betydelsefulla punkterna i hans här nedan omtalade huvudarbete.
Återkomsten till Tyskland och självmordet
År 1830 återkom List till Tyskland som amerikansk konsul i Baden samt påbörjade utgivandet av samlingsverket Staatslexikon (fullföljt av v. Rotteck och Welcker 1834 ff.) och började energiskt agitera för järnvägsväsendets utveckling, särskilt i Tyskland, samt stiftade 1835 ett specialorgan för sådana spörsmål (Eisenbahnjournal). I tullfrågan författade han dels en tävlingsskrift för Parisakademien, dels artiklar, införda i Deutsche vierteljahrschrift (sv. öv. Införselfrihet och skyddsförfattningar, 1840). Lists huvudarbete, Das nationale system der politischen oekonomie 1840; (Det nationella nationalekonomiska systemet, 1888), väckte genast stort uppseende och stärkte betydligt de sydtyska fabrikanternas strävanden för högre tullsatser. List utvecklade livlig praktisk verksamhet för tullföreningens utvidgning med höga industritullar, för expansionskraftig tysk handelspolitik och en tysk flotta. Han verkade för fabrikantföreningars bildande och uppsatte 1843 Deutsches zollvereinsblatt. Hans försök att vinna en statsanställning var fruktlösa, brödbekymmer och sjuklighet bragte honom till förtvivlan, och han sköt sig.
Teoretiska kvarlåtenskap
Resultaten av Lists livsgärning var praktiskt zollvereins och järnvägsväsendets utveckling, teoretiskt ett stort inflytande i protektionistisk riktning. Han vände sig med mycken skärpa mot Adam Smith och hans skola, som anklagades för att vara å ena sidan alltför individualistisk, å andra sidan alltför kosmopolitisk. Den förbisåg, att mellan individen och mänskligheten stod nationen, av vars ständiga välfärd i sista hand berodde alla dess medlemmar, som därför måste underordna sina intressen under dennas. Denna de privatekonomiska intressenas uppoffring för de nationalekonomiska innebar jämväl inskränkning av handelsfriheten. Nationens rikedom bestod nämligen ej, som Smiths skola lärde, i hopande av en summa materiella nyttigheter eller s k bytesvärden, utan utvecklingen av dess produktiva krafter. Dessa uppstod ur fyra källor: 1) individernas kroppsliga och andliga arbetsförmåga, 2) de sociala och politiska förhållandena och institutionerna, 3) naturtillgångarna, 4) verktygen eller kapitalet. Högst utvecklades samma krafter genom manufakturväsendets i industrins tillväxt vid sidan av jordbruket. Skyddstullar vore förutsättningen för denna tillväxt.
Alla nationer, åtminstone inom den tempererade zonen, hade, sedan de passerat jägar- och nomadtillstånden, att genomlöpa två ekonomiska stadier: jordbrukets samt det, då jordbruket var förenat med manufakturväsendet; därifrån hade de att övergå i det normala stadiet, i vilket en harmonisk förening åvägabragts mellan de tre grenarna av ekonomisk verksamhet: jordbruk, industri och handel. I det enbart jordbruksidkande stadiet var fri handel med rikare nationer det fördelaktigaste. Sammaledes när en nation, liksom England, nått det högsta normala stadiet och inte längre behövde frukta utländsk konkurrens. Men för nationer, vilka, liksom Tyskland, befann sig i det mellanliggande stadiet, var ett skyddssystem med i början moderata tullsatser ett nödvändigt uppfostringsmedel.
Genom denna uppfostringssynpunkt skilde sig List från merkantilisternas teori om den ogynnsamma handelsbalansen, vilken teori han ogillade, ehuru han inte bortsåg från vissa ogynnsamma eventualiteter genom ett utförselöverskott av klingande mynt. List ville tillämpa sin protektionistiska åskådning endast på industrin, inte på jordbruket, som skyddades av den naturliga arbetsfördelningen mellan olika länder och som dessutom skulle gynnas av industrins blomstring, under det jordbrukstullar verkade hämmande på industrin. Medan, tullsystemet var för List inte målet, utan medlet, var världshandelsfriheten för honom det ideala. List var en föregångare till den historiskrealistiska skolan inom nationalekonomin. En del av Lists skrifter är utgiven under titeln F. L:s gesammelte schriften (3 bd, 1850).
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Friedrich List, 1904–1926 (Not).
- Wikimedia Commons har media som rör Friedrich List
