Frans Michael Franzén

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Frans Michael Franzén porträtterad 1823 av Johan Gustaf Sandberg

Frans Michael Franzén. Porträtt av Fredrika Bremer

Kopparstick av G Fahlcrantz.

Frans Michael Franzén, född 9 februari 1772 i Uleåborg, Finland, död 14 augusti 1847 i Säbrå, Västernorrlands län, var en svensk skald. Han var även ledamot av Svenska akademien från 1808 och dess ständige sekreterare 1824-1834, och medlem av psalmbokskommitten 1811-1819. Kyrkoherde i Kumla, biskop i Härnösand 1834.

Frans Michael Franzén var son till handlaren och rådmannen Zachris Franzén (1744-1787) och Helena Schulin. Släkten kommer från Kexholm, Finland där flera förfäder till Frans Michael Franzén varit handlanden. Frans Michael Franzén var gift 1. med Margareta Elisabet Roos, 2. Sofia Kristina Wester, och 3. Kristina Elisabet Arvidsson.

Redan vid tretton års ålder blev Frans Michael Franzén student vid Kungliga Akademien i Åbo trots att fadern helst såg honom gå i släktens spår. Den uppskattning han rönte vid universitetet gjorde dock att Franzén bara kortvarigt försökte hörsamma faderns önskan. 1790 begav han sig till Uppsala universitet där han studerade Immanuel Kant för Daniel Boëthius. Åter i Åbo disputerade han 1791 med Om språkets ursprung för vilken han blev utnämnd till docent i vältalighet året därefter.

Franzén var en stor beundrare av Anna Maria Lenngren och de tyska förromantikerna. 1793 debuterade han som poet i Stockholms-posten och belönades efter ytterligare några bidrag i samma tidning med pris från Svenska akademien, nominerad av Johan Henric Kellgren.

1795 anställdes Franzén som guvernör åt Fredrika Bremers far Carl Fredrik Bremer med vilken han gjorde resor i Europa, något som på den tiden endast ankom de riktigt välsituerade. 1796 fick han tjänst som bibliotekarie i Åbo där han snart gjorde akademisk karriär som professor i lärdomshistoria, 1798, historia, och praktisk filosofi, 1801. Han kom under denna tid till insikt att filosofin var sprungen ur hans religiösa övertygelse, vilket ledde till att han lät prästviga sig 1803. Därefter följde anställningar i Kumla, och Klara i Stockholm, innan han utsågs till biskop i Härnösand dit han kom 1834 och stannade till sin död.

Franzén invaldes 1815 som ledamot nummer 367 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Hans samlade dikter utgavs jämte en biografi i två band av svärsonen Anders Abraham Grafström 1867.

Franzén är även ihågkommen för sina bidrag till den svenska psalmboken.

Hans dotter Maria Helena Rosina Franzén var gift med Carl Daniel von Haartman, och de blev föräldrar till Olof Palmes farmors mor.

Psalmer

• Ack, döden haver hädanryckt (1695 nr 331, 1819 nr 344) omarbetat tidigare version
• Bereden väg för Herran (1819 nr 53)
• Den korta stund jag vandrar här (1819 nr 119)
• Din sol går bort, men du blir när (1819 nr 436)
• Din spira, Jesus, sträckes ut (1819 nr 118)
• Fridens Gud, oss frid förläna (1937 nr 506)
• Hör, Gud ännu sin nåd dig bjuder (1986 nr 402) skriven 1814
• Kom, o Jesus, väck mitt sinne. (1819 nr 352)
• Min vilotimma ljuder (1819 nr 444)
• När allt omkring mig vilar (1819 nr 433)
• O Herre Gud, gör nåd med mig (1819 nr 181 därefter i Alin/Eklunds version) bearbetad okänt årtal
• O Jesus, än de dina
• På Sinai stod Herren Gud
• Säll är den man, som fruktar Gud (1695 nr 98, 1819 nr 339), bearbetat okänt årtal
• Vad ljus över griften (1819 nr 102)
• Vak upp! Hör väkten ljuder (1819 nr 165)

Han efterlämnade också dryckesvisor:

• Bordsvisa
• Glädjens ögonblick

Litteratur

• Spjut, Einar Frans Michael Franzén , Uppsala, 1925.
• Frans Michaël Franzéns samlade dikter, 7 band, 1867-1869, inklusive en levnadsbeskrivning, digitaliserade av Projekt Runeberg
• Wiig, Arne Frans Michael Franzén Myten och Människan. Franzénsällskapets skriftserie II. Härnösand 2006.

Externa länkar