Dvärgpungsovare
Från Rilpedia
| ?Dvärgpungsovare | |
|---|---|
 Burramys parvus
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Underklass: | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning: | Fåframtandade pungdjur Diprotodontia |
| Familj: | Dvärgpungsovare Burramyidae |
|
|
|
| §Burramyidae Auktor: Broom, 1898 |
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Dvärgpungsovare (Burramyidae) är en familj i underklassen pungdjur. Dessa djur liknar i utseende sovmöss som tillhör gnagarna och som innefattar till exempel sjusovaren. Familjen består av två släkten med tillsammans fem arter.
Innehåll |
Utbredning
Dessa djur förekommer på hela östra och södra Australien samt på Nya Guinea.
Utseende
Dvärgpungsovare påminner ytlig om gnagare. Pälsen är på ovansidan grå eller brun och på undersidan ljusare. Svansen, som oftast är längre som kroppen och som bara på roten bär hår, används som griporgan. Vid varje fot finns fem tår och den första tån vid bakfoten är motsättlig. Dvärgpungsovare når en kroppslängd mellan 7 och 13 cm och en vikt upp till 50 gram.
Levnadssätt
Med undantag av arten Burramys parvus som huvudsaklig lever på marken vistas dvärgpungsovare väsentlig i träd. Med sin gripsvans och sina griphänder klättrar de skicklig bland grenarna. De är huvudsaklig aktiva på natten och sover under dagen i sina bon. Dessa bon byggas själv eller de använder lediga reden.
Det viktigaste kännetecken är att dvärgpungsovare är de enda australiska pungdjur som håller vinterdvala. (bland alla pungdjur är det sedan bara den sydamerikanska arten Dromiciops gliroides som håller vinterdvala). Därför skapar de vid svansroten en fettreservoar.
Föda
Dessa djur är allätare. De livnär sig av frön, frukt, löv och andra växtdelar samt ibland av nektar och pollen. De äter även maskar, insekter och deras larver samt mindre ryggradsdjur.
Fortplantning
Honan har en pung med fyra till sex mjölkvårtor och öppningen framåt. Tiden för födelsen är beroende på levnadsområdet. Medan individer i bergsregioner föder bara under våren kan arter i värmare regioner föda året runt. Efter en kort dräktighet födas ett till sex ungar som stannar minst tre till fyra veckor i pungen. Efter två till tre månader sluter honan att ge di och efter 12 till 15 månader är ungarna könsmogna.
Systematik
I släktet Burramys finns en enda art som förekommer i ett mindre bergsområde i sydöstra Australien. De fyra arter i släktet Cercartetus lever i Australien och Nya Guinea.
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
