Torsk

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Den här artikeln handlar om fiskarten torsk. Se även Torsk (olika betydelser).

?Torsk
Status i Sverige: Starkt hotad[1]
Atlantic cod.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning: Torskartade fiskar
Gadiformes
Familj: Torskfiskar
Gadidae
Släkte: Gadus
Art: Torsk
G. morhua
Vetenskapligt namn
§Gadus morhua
Auktor: Linné, 1758
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Torsk (Gadus morhua) var tidigare Nordsjöns och Östersjöns viktigaste matfisk tillsammans med sill och strömming. Östersjötorsk förs ibland till en egen underart, Gadus morhua ssp. callarias.

Torsk har en överkäke något mer utskjutande än underkäken. Sidolinjen buktar uppåt på kroppens främre del, och är vit. Tre ryggfenor, varav de bakre två symmetriskt placerade med de två analfenorna. Stjärtfenan tvärt avskuren. Kroppsfärgen är brunaktig eller grå, ibland med grön anstrykning. Undersidan är ljus. En skäggtöm, omkring ett par centimeter lång. Storleken är maximalt omkring 2 meter. Torsken kan väga upp till 100 kg, i Östersjön maximalt 25 kg. Livslängden antas ligga omkring 25 år.

Torsken är allmän i hela norra Atlanten, från Nordamerikas östkust till Skandinavien, och upp till och med de arktiska vattnen vid Island och Grönland.

Atlantisk torsk företar årliga vandringar till fortplantningsområdena. Östersjötorsk och littoral torsk är mer stationär. Lek i Östersjön liksom i Atlanten och Nordsjön sker under olika perioder i olika områden. Lekperioden är den enda tid då torsken samlas i större stim. Befruktningen sker i ytvattnet.

Torsken lever i första hand av sill, lodda och tobis, men även annan fisk och kräftdjur och musslor. Även fåglar har påträffats i maginnehållet hos torsk.

Vanligen påträffas torsk från kusten ner till 5-600 meters djup. Den färdas helst i anslutning till bottnen men kan även uppträda pelagiskt (fritt simmande).

Infångad torsk låter ofta höra knorrande ljud, särskilt hanar.

Innehåll

Fiske, ekonomi och miljö

Torsken är en av våra viktigaste kommersiella fiskarter, och bestånden har skattats oerhört hårt under senare delen av 1900-talet. En dramatisk nedgång i bestånden har påverkat fiskenäringen negativt. Svenska staten har dragit ned på fiskekvoterna, men har haft svårt att vinna gehör hos grannländernas fiskerimyndigheter. Endast detta faktum har hindrat totalt fiskestopp efter torsk - en åtgärd marinbiologerna krävt under många år. Bestånden av torsk i Kattegatt och i Östersjön anses vara allvarligt hotade.

Minskade torskkvoter har medfört minskad lönsamhet i yrkesfisket. Som kompensation ger svenska staten skrotningsbidrag till fiskefartyg, och den svenska fiskeflottan minskar drastiskt. Konsumenter har delvis bojkottat torsk, som en gräsrotsåtgärd för torskens väl. Denna åtgärd har emellertid bara bidragit till att svenskfiskad torsk exporteras - fiskarna tar naturligtvis upp sin kvot oavsett vem som köper den. Under 2003 noterades torskpriser i detaljhandeln mellan 100 och 120 kr per kg filé - torsken, tidigare fattigmans vardagsfisk blev en delikatess för salongerna.

Under 1970-talet befanns torskbestånden i de tidigare så rika fiskevattnen öster om Kanada (Grand Banks) i en liknande situation. Det hårda fisketrycket minskades inte trots en tydligt dalande tendens i bestånden. När fisket till slut stoppats lyckades torsken trots detta inte återetablera sig. Den spillra av torsk som fanns kvar minskade istället för att öka.

Grand Banks har tjänat som exempel på komplexiteten i marina ekosystem generellt. Nu befarar man en liknande utveckling i svenska vatten.

Orsakerna till torskens kraftiga tillbakagång är emellertid inte helt klar. Fisketrycket har förvisso varit avsevärt. Utvecklingen av större och effektivare fiskefartyg är en viktig faktor. För Östersjöns del är emellertid även saltsättningen av vattnet avgörande för torskens fortplantningsförmåga. Under de senaste åren har inströmningen av salt, syrerikt bottenvatten genom Öresund och Bälten inte varit tillräcklig. För såväl Kattegatts som Östersjöns del är även syresättningen av avgörande betydelse. Övergödningen av vattnen med följande algblomningar och bottendöd har påverkat torsken negativt.

I Kattegatt, vilket är ett grunt hav med långgrunda kuster, har stark miljöpåverkan i de kustnära vattnen noterats ända sedan sent 1970-tal, det vill säga långt innan det alls var tal om utfiskning av torskbestånden. Under höst och vår skall kusttorsken komma in på grundbottnarna för att äta tångkrabbor och andra smådjur. Där var den föremål för småskaligt nät- och långrevsfiske. Sedan början av 1980-talet har det överhuvud taget inte förekommit vuxen torsk innanför femmeterskurvan, trots att det förekommit rikligt med torsk på djupare vatten där den kunde fångas med trål och andra storskaliga fiskemetoder. Även bestånden av flatfisk och annan rovfisk har gått ned kraftigt på grundbottnarna. Samtidigt har bestånden av tångkrabbor och tobis, det vill säga torskens huvudsakliga föda, kraftigt ökat. Orsaken till detta är inte utredd, men det kan knappast vara tal om utfiskning.

Torskens framtid är mycket oviss. Komplexiteten i problematiken är emellertid klar, och några enkla, snabba lösningar står knappast att finna. Bland annat tros man ha funnit svaret på torskens framtid i Kattegatt, men är för osäker för att berätta det.

Svenska naturskyddsföreningen uttalar sig i december 2007 och anser att det enda sättet att rädda torsken i Kattegatt är ett totalt fiskeförbud, eftersom antalet lekmogna fiskar är mycket lågt. Sveriges fiskares riksförbund delar inte denna uppfattning. [2]

Sportfiske

Svenska fiskebolaget fick upp en torsk på 69 kg

Externa länkar

Noter

  1. AtrDatatabankens faktablad (pdf)
  2. SNF: Sämsta läget för torsken någonsin i Kattegatt

Personliga verktyg