Hultsfred
Från Rilpedia
- Den här artikeln handlar om tätorten Hultsfred. För kommunen Hultsfred, se Hultsfreds kommun.
För festivalen, se Hultsfredsfestivalen.
| Hultsfred Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Småland | |||
| Län | Kalmar län | |||
| Kommun | Hultsfreds kommun | |||
| Folkmängd(2005) | 5 305 invånare | |||
| Area(2005) | 595 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 28 maj 2008) | ||||
Hultsfred är en tätort och centralort i Hultsfreds kommun i Kalmar län.
Innehåll |
Kort historik
Hultsfred var ursprungligen en by i Vena socken, belägen i den. s.k. Vena skate i Aspelands härad (medan huvuddelen av kyrksocknen var belägen i Sevede härad). Byn bestod av tre hemman (nr 1, Gästgivaregården, 1½ till 7/8 mantal förmedlat kronoskatte; nr 2, Mellangården, 1 till ½ mantal förmedlat kronoskatte; samt nr 3, Östergården, 1 till ½ mantal förmedlat kronoskatte).
Ortnamnet skrevs tidigare Hulingsryd och är dokumenterat sedan 1320 (bona ista...Huluszrydh[2]), då Birgitta Birgersdotter (Finsta-ätten) (Heliga Birgitta) ärvde jord i Hulingsryd efter sin mor, Ingeborg Benktsdotter (Folkungaättens lagmansgren). Gården kom härigenom så småningom i Vadstena klosters ägo. Sjön Hulingen ligger vid Hultsfred.
Redan 1630 mönstrades delar av Kalmar regemente i Hulingsryd och det första stora regementsmötet hölls på platsen 1685, men därefter hölls mötena t.o.m. 1782 vid Staby gästgivaregård i Högsby socken och därefter under några år vid Mariannelund i Hässleby socken. Sedan regementschefen, friherre Carl Mörner af Tuna, träffat överenskommelser med byns jordägare bestämdes 1796 14/3 i ett kungligt brev Hultsfred som ordinarie mötesplats, vilket den var t.o.m. 1918, då regementet lades i garnison i Eksjö.[3]
Gästgivaregården och mötesplatsen gjorde Hultsfred till en knutpunkt, dit järnvägen (Nässjö-Oskarshamns järnväg 1874, banan Hultsfred-Vimmerby 1876[4], banan Hultsfred-Västervik 1879[5]) drogs och kring denna växte ett stationssamhälle upp, vilket 1927 blev köping.
Delar av kommunens samt tätortens historia finns att läsa i bl.a. Rune Frodes och Anders Knutz böcker samt köpingshistoriken från 1946 (se litteraturlistan nedan).
Näringsliv
Hultsfred har drabbats hårt av nedläggningar bla. nu senast Finndomos hustillverkning. Swedwood är det största företaget i kommunen. I övrigt är det mest små företag med olika branschinriktningar, som finns etablerade i kommunen.
Kultur och fritid
Hultsfred omges naturskön miljö, skogs- och strövmarker, rika fiskevatten och det finns tillgång till många olika logimöjligheter, både privata och "statliga".
Hultsfred är kanske mest känt för kultur, speciellt den av Rockparty arrangerade Hultsfredsfestivalen, Sveriges näst största musikfestival, som följs av Rookie, inomhusfestivalen för de oetablerade banden och relaterade aktiviteter som konsertlokaler, utbildningar etcetera.
Sista lördagen i augusti har Hultsfred en stor traditionell marknad, flera hundra "käcka" knallar finnes då på plats, som brukar dra ca: 30-40.000 besökande i hembygdsparken. Rockgruppen Metallica spelar i Hultsfred 18 juli 2009.
Kommunikationer
Hultsfred är en järnvägsknut med daglig persontrafik till Nässjö, Vimmerby, Linköping och Kalmar. Hultsfred har också förbindelse med Oskarshamn via Berga.
Hultsfred är ändstation för den byggnadsminnesförklarade smalspåriga järnvägen till Västervik. Den 1984 nedlagda (och yngre) delen av smalspåret mellan Växjö och Hultsfred är numera delvis uppriven. Hela sträckningen Växjö-Västervik var känd som VÅHV järnväg (Växjö Åseda Hultsfred Västervik).
Riksväg 34 mot Linköping och Kalmar passerar väster om samhället.
Fyra kilometer norr om samhället ligger Hultsfred Airport Hultsfreds flygplats ESSF. Nordöstra Smålands Flygklubb (segel och motorflyg, utbildning) har sin verksamhet förlagd dit. Modellflygklubben har sitt fält och sin flygverksamhet där. Tyvärr förekommer dock ingen reguljär linjetrafik och ej heller några meteorologiska rapporteringar därstädes.
Några fakta om flygfältet: Läge: N57°31'34", E15°49'35" Höjd över havet: 367 fot Banan är 1940 m lång och 40 m bred.
Skolor och förskolor
- Hultsfreds gymnasium
- GYRO - Gymnasium Rock City
- Albäcksskolan
- Lindblomskolan
- Råsebäckskolan
- Stålhagens förskola
- Förskolan Oredan
- Silverslättens förskola
Litteratur
- Det medeltida Sverige, del 4:4, Småland: Aspeland, Sevede, Tuna län, Stockholm 1999 ISBN 91-7209-158-4
- Frode, Rune: Hultsfred från by till storkommun, Hultsfred 1994
- Hultsfreds köping. Minnesskrift till 20-årsjubileet 1 januari 1947, Hultsfred 1946
- Knutz, Anders: Hembygdsbok. En bok om Vena och Hultsfred, Vimmerby 1960
- Rudelius, Folke: Kalmar regementes personhistoria 1623-1927, I-II, Norrköping 1952-1955
Se även
HultsfredsHus museum.
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
- ↑ DS 2260, se Det medeltida Sverige 4:4, s. 99f.
- ↑ Knutz, Hembygdsbok, s. 46-49; Rudelius, Kalmar regementes personhistoria, s. 427
- ↑ Se Stångådalsbanan
- ↑ Se Smalspårsjärnvägen Hultsfred-Västervik
|
||||||||||
