Ytterlännäs gamla kyrka
Från Rilpedia
Ytterlännäs gamla kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Ytterlännäs församling i Härnösands stift, Kramfors kommun. Kyrkan ligger i Ytterlännäs, 13 km norr om Kramfors mellan Nyland och Bollstabruk.
Innehåll |
Kyrkobyggnaden
Kyrkans äldsta delar är från 1200-talet och under 1400-talet byggdes sakristian samt vapenhuset och korpartiet breddades jäms med långhusets väggar. Fönstren gjordes större och taket höjdes avsevärt då tegelvalv slogs med spiralformade pelare.
År 1773 brann klocktornet och ersattes av ett bruket tak med den medeltida Mariaklockan i en takryttare ovanför långhuset.
Vid mitten av 1800-talet fanns en stark opinion för att riva kyrkan eftersom man byggt Ytterlännäs nya kyrka. Domaren Carl Martin Schönmeyer på Angsta gård motsatte sig detta och det beslöts 1850 att den gamla kyrkan skulle "orubbat förblifva". Kofferdikaptenen Johan Nyberg på Johannisbergs gård gjorde stora donationer och bidrog till kyrkans räddning[1]. Mariaklockan kom då att användes som lillklocka i nya kyrkan.
1937 efterlyste Gustaf Näsström donationer till restaureringar genom Stockholms-Tidningen, vilka därefter genomfördes. 1950 - till 100-årsminnet av beslutet att inte riva kyrkan - togs Mariaklockan tillbaka från nya kyrkan.
1964 gjorde bröderna Gösta och Torsten Melin en dokumentärfilm, intygad av professor Henrik Cornell som "den första i Sverige utförda färgfilmen av en medeltida kyrka". 1978 filmade samma personer en omfattande renovering och idag finns bägge filmer på DVD.
1995 blev Yttervännäs gamla kyrka Vägkyrka och idag är den öppen med guidning, kaffestuga, medeltida verkstad, musik och många andra aktiviteter, alla dagar under sju veckor från midsommar.
Inredning
Kyrkans äldsta föremål är en romansk ytterdörr med ett lejonhuvud i brons daterat till 800-talet och gjord i bysantinsk stil.
Kyrkan har välbevarade kalkmålningar från omkring år 1490. Man trodde länge att målningarna utförts av Eghil målare, då man trodde sig ha funnit dennes signatur, maalede Eghil, i korvalvet. I slutet av 1960-talet kunde emellertid en konsthistoriker, efter förnyad granskning, konstatera att inskriptionens text i själva verket löd (modern översättning): "AaAbcdefghik". Detta är en inte helt ovanlig typ av alfabetisk skrift i kyrkor[2]. Utsmyckningarna är intressanta att studera och de kan sägas företräda en självständig utveckling av den uppländska Tierpsskolan. Under 1700-talet vitkalkades väggarnas helgonbilder - förutom Ursulabilden som var täckt av det gamla altarskåpet. Likaså förblev takets bilder orörda.
Den äldsta läktaren är daterad 1652. Övriga läktare tillkom under nästkommande sekel. Även predikstol, altaruppsats samt en nattvardsskulptur med tretton lärjungar tillverkades under 1700-talet.
Den så kallade Ytterlännäs-madonnan från Haaken Gullesons verkstad är förmodligen en donation från ärkebiskop Jacob Ulfsson Örnfot vid dennes besök i socknen år 1507.
Dopfunten är gjord i marmor från Gotland under 1300-talet och från samma århundrade härstammar triumfkrucifixet och altarskåpet. Det senare är i Lübeckstil och har en bild av Nådastolen. Bänkarna och trägolvet tillkom under 1600-talet.
Galleri
 Vapenhus, 1400-tal. |
 Den ursprungliga ytterdörren, 1200-tal. |
 Lejonhuvudet, 800-tal. |
 Interiör mot väster. |
 Koret med altaruppsats från 1700-talet. |
 Altarskåp, 1400-tal. |
 Predikstol, 1700-tal. |
 Predikstol och krucifix. |
 1300-talsdopfunt från Gotland. |
 Korvalv, 1400-tal. |
 Bokstäver i taket. |
 Mariaklockan. |
 Haaken Gulleson Madonna, cirka 1507. |
 Nattvardsskulptur med tretton lärjungar, 1700-tal. |
Referenser
- Nordisk familjebok, 3:e upplagan, band 20, 1934
- Cornell H. , Wallin S. ; Uppsvenska målarskolor på 1400-talet, 1933
Se även
Källor
- ↑ Hall, Bo G ; "Strandhugg längs Ångermanälven", sid 52, utgiven i Bjästa 1989, ISBN 91-7542-183-6
- ↑ Hall, Bo G ; "Strandhugg längs Ångermanälven", sid 53, utgiven i Bjästa 1989, ISBN 91-7542-183-6
