Bollstabruk

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Bollstabruk
Siffrorna avser orten
Läge 63°00′N 17°39′O / 63, 17.65
Landskap Ångermanland
Län Västernorrlands län
Kommun Kramfors kommun
Församling Ytterlännäs församling
Folkmängd(2005) 2 118 invånare
Area(2005) 449 hektar
Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 30 maj 2008)

Bollstabruk, tätort i Ytterlännäs församling i Kramfors kommun.

Utanför Bollstabruk ligger Ytterlännäs gamla kyrka som är en sevärd helgedom med anor från 1200-talet, även om dess nuvarande utseende härrör från 1700-talet. När Ytterlännäs nuvarande kyrka togs i bruk 1854 talades det om att den gamla kyrkan skulle rivas, men dessbättre blev detta aldrig verklighet. En madonnaskulptur i trä som tillskrivs mästaren Haken Gullesson tillhör den gamla kyrkans klenoder.

Samhället Bollstabruk präglas såväl av skogsindustrin som av dess starka nedgång sedan 1960-talet. I centrum av Bollstabruk finns en Coop-butik med apotek, en ICA-butik, en OK bensinmack med post, ett Folkets Hus (mitt emot Björkvägen) och en simhall uppförd i södra delen av samhället under början av 1970-talet. Bollsta Folkets Hus har en rik konstsamling, som donerades av finansmannen Tomas Fischer i samband med att en helt ny byggnad uppfördes på 1980-talet.Bollsta Hotell ligger mitt emot före detta järnvägsstationen. Bollsta Hotell byggdes i början av 1920-talet och har varit igång sedan dess fast inriktningen har ändrats från rumsuthyrning till cateringverksamhet och är Kramfors äldsta cateringföretag. Inte långt därifrån finns Kejsarstaden med dess unika träbebyggelse.

Bollsta IK:s damlag hade en framgångsrik period under 90-talet där avancemang till allsvenskan var mycket nära.

Serietecknaren Mats Jonsson har skildrat sin uppväxt i Bollstabruk i serieboken Pojken i skogen (2005)

Innehåll

Etymologi

Bynamnet Bollsta (Balsstadz, genitiv, 1535) kommer av det fornsvenska mansbinamnet Balle tillsammans med efterledet sta. [2] Länge var orten också känd i folkmun som Ballesta. Efterledet -bruk härrör från den tid då ett järnbruk var den drivande kraften i orten.

Noter

  1. Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
  2. Svenskt ortnamnslexikon, 2003, sid. 43

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg