Amning

Från Rilpedia

Version från den 7 april 2009 kl. 20.39 av MelancholieBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
En kvinna som ammar sitt barn

Amning är det ursprungliga sättet att förse ett litet barn med mat genom att låta det suga på förälderns bröst, även kallat "att ge bröstet". Produktionen av bröstmjölk förbereds hos den gravida kvinnan under graviditetens sista tid och produktionen ökas genom den stimulans som barnets sugande utgör. Även männens mjölkkörtlar kan stimuleras till att producera bröstmjölk. När en man ger ett barn bröstet så stiger halten av prolaktin, det hormon som sätter igång amningen. [1][2][3]

Manlig amning är dock ansett som tabu i västvärlden och ett brott mot mannens maskulinitet. [4]

I modern tid har olika skolor inom barnavård gällt i olika perioder, vad gäller om amning ska ske när barnet signalerar att den vill amma (så kallad fri amning) eller efter en tidsplan, ungefär var fjärde timme under dygnets vakna tid. Denna tidsplan medförde problem då förälderns mjölk sinade eftersom mjölkproduktionen ofta inte kan hållas igång med så få amningstillfällen. Nu rekommenderas fri amning, dvs amning på barnets signal och amning nattetid ger extra påslag av prolaktin som påverkar mjölkproduktionen positivt.

Bröstmjölkens speciella sammansättning tillfredsställer alla barnets behov under de första sex levnadsmånaderna, i Sverige rekommenderas även tillägg av AD-droppar. Om amningen inte är genomförbar finns idag modersmjölkersättning att ge. Den har inte samma sammansättning som bröstmjölk och är inte likvärdig med bröstmjölken. Många undersökningar visar att bröstmjölk har medicinska fördelar framför modersmjölksersättning[källa behövs] och dessutom är bröstmjölksersättningar ofta baserade på komjölk som kan ge laktosintolerans eller allergi mot komjölksprotein då de introduceras i ett för tidigt skede i ett barns liv.[källa behövs] Man rekommenderar komjölk att dricka först efter 1 års ålder i Sverige.[källa behövs] En anledning att den svenska staten rekommenderar amning är att en fungerande amning stärker samhörighetskänslan mellan mor och barn.[källa behövs] Rekommendationerna för hur lång amningstiden bör vara innan annan mat ges till barnet varierar både genom tiderna och i olika kulturer. Idag rekommenderar WHO exklusiv amning t o m 6 månader och sen fortsatt amning med tillägg av annan mat i 2 år eller längre.

Motsvarande begrepp för vad barnet gör är dia och att föräldern ger di.

Källor

  1. ”Visst kan män amma”. ETC. 5 maj 2005. http://etc.se/artikel/12204/visst-kan-maen-amma%C3%A2%C2%80%C2%9D. Läst 2005-05-24. 
  2. ”Män kan amma!”. SVT. 3 nov 2005. http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=42597&a=471064. Läst 2005-11-03. 
  3. ”Man - nu är det din tur att amma”. Allt om Barn. 21 jan 2008. http://www.alltombarn.se/du_och_barnet/man-nu-ar-det-din-tur-att-amma-1.6025. Läst 2008-01-21. 
  4. ”Manlig amning & maskulinitet : En textanalys om hur maskulinitet kan påverkas av ammande män”. Lisa Gottschalk; Jasmine Waara. 11 jun 2007. http://www.uppsatser.se/uppsats/d29030c42a. Läst 2007-06-11. 



Personliga verktyg