Bröstmjölk
Från Rilpedia
Bröstmjölk eller modersmjölk är mjölken spädbarn får ifrån sin mor eller någon annan kvinna. Bröstmjölk börjar produceras i körtelvävnaden under graviditetens sista dagar och de första dagarna efter förlossningen. Produktionen sker i bröstens körtelgångar under inverkan av hormonet prolaktin. Den allra första mjölken kallas för kolostrum eller råmjölk och är rik på antikroppar, proteiner, järn, natrium, kalium, fettlösliga vitaminer och mineralämnen. Speciella infektionsskyddande proteiner finns också med. Den är laxerande och sätter igång bebisens bajsande så att barnbecket från fostertiden ersätts med en tunn och grynig avföring [1]. Jämfört med den mogna mjölken innehåller kolostrum mindre fett, laktos och vattenlösliga vitaminer. Övergången från kolostrum till mogen mjölk sker gradvis över några veckor.
Modersmjölk utgör den viktigaste näringskällan under spädbarnets första levnadsår, innehållandes 0,8% till 0.9% protein, 3% till 5% fett, 6.9% till 7.2% kolhydrater och 0.2% aska (mineraler). Efter 6 månader kan tilläggskost börja introduceras tillsammans med modersmjölken.
Modersmjölken tillför näringsämnen och tillväxtfaktorer vilka är nödvändiga för barnets tillväxt. Barnets immunförsvar stärks också genom överförandet av oligosackarider som skyddar barnet mot infektioner. Vidare finns det även immunförsvarsceller såsom T-celler, makrofager och granulocyter i mjölken. Man har även från modersmjölk isolerat ett protein som kallas för HAMLET, vilket har visat sig kunna döda cancerceller.
Källor
- ↑ Information till dig som nybliven förälder, Västerbottens läns landsting, Grafisk produktion och tryck: Landstingets informationsfunktion 2006
Denna artikel om medicinsk vetenskap eller humanfysiologi är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
