Demokratiska partiet
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Demokratiska partiet (olika betydelser).
| Demokratiska partiet |
|
|---|---|
| Partiordförande | Tim Kaine |
| Gruppledare i senaten | Harry Reid |
| Gruppledare i representanthuset | Nancy Pelosi |
| Grundat | 1793/1828 |
| Huvudkontor | 430 South Capitol Street SE Washington, D.C. 20003 |
| Politisk ideologi | amerikansk liberalism, Centerpolitik, socialliberalism |
| Internationellt samarbetsorgan | Inget1 |
| Färg(er) | Blå, vit och röd2 |
| Webbplats | www.democrats.org |
| 1 National Democratic Institute, en organisation med nära kopplingar till det demokratiska partiet, finns listad som samarbetsorganisation till Liberal International. 2 Båda de två stora partierna använder färgerna från USA:s flagga. Blått används oftast, men inofficiellt, för att beteckna Demokratiska partiet i media. |
|
Demokratiska partiet (engelska: Democratic Party) är ett politiskt parti i USA, formellt grundat efter valet 1828.
Demokratiska partiet är ett av de två dominerande partierna i USA (det andra är Republikanska partiet) och har alltsedan sitt grundande många gånger kunnat se sin presidentkandidat vald, senast Barack Obama (vald i november 2008).
Från Thomas Jeffersons inval som president 1801 var partiet helt dominant i amerikansk politik. Denna period tog emellertid slut 1860, då republikanen Abraham Lincoln valdes till president. Mellan 1860 och 1932 satt endast två demokrater som president i USA. Därefter innehade partiet, under Franklin Delano Roosevelt och Harry S. Trumans ledning regeringsmakten i Vita Huset 1932-1952. Partiet vann åter valen 1960 och 1964 men besegrades av Richard Nixon 1968. Demokraterna vann åter 1976 då Jimmy Carter valdes till president. Carter besegrades dock av Ronald Reagan 1980, men demokraterna återtog presidentposten i och med Bill Clintons valsegrar 1992 och 1996, varefter man åter förlorade 2000 och 2004, då republikanen George W Bush vann presidentvalen. År 2008, då en ny president skulle väljas, vann demokraternas Barack Obama över republikanen John McCain och partiet återtog åter presidentposten.
Historia och idéutveckling
Partiets rötter finns hos antifederalisterna, som vid tiden för de amerikanska koloniernas frigörelse ville begränsa den federala makten och värna delstaternas självstyre. I och med det amerikanska inbördeskriget kom demokraterna att förknippas med sydstaterna och slaveriet (även om partiet var splittrat i slavfrågan), vilket bidrog till att republikanerna kom att vara det starkare partiet fram till och med den stora depressionen. Demokraterna tenderade även att vara mer frihandelsvänliga än republikanerna. Presidenten för Amerikas konfedererade stater, Jefferson Davis, var demokrat och under inbördeskriget fanns det i nordstaterna även så kallade Copperheads, demokrater som ville sluta en omedelbar fred med konfederationen.
Demokraterna kom efterhand att representera en mer populistisk och socialreformistisk linje. Detta märks delvis hos William Jennings Bryan, som kombinerade en viss socialreformism med konservatism i kulturfrågor. Ännu mer förstärktes den socialreformistiska profilen i och med Franklin D Roosevelts "New Deal" på 1930-talet. I och med Roosevelt började demokraterna återta rollen som det starkare partiet i USA. Under 1900-talets präglades partiet delvis av motsättningar mellan en socialliberal falang, som dominerade i nordstaterna, och en mer konservativ sydstatsfalang. Efterhand växte den socialliberala falangen sig starkare parallellt med att de försvagades inom republikanerna, vilket ledde till en renodling av de båda partiernas politiska profiler. Som ett resultat började sydstaterna i högre grad rösta republikanskt, och de tidigare liberalt republikanska delstaterna i nordöst valde allt som oftast demokraterna.
Då de amerikanska partierna inom sig har en mycket stor åsiktsspridning är det svårt att dra generella slutsatser kring var de står politiskt. Men oftast brukar demokraterna beskrivas liggandes till vänster om det republikanska partiet men till höger om de europeiska socialdemokratiska partierna. På grund av denna åsiktsspridning inom de amerikanska partierna än inom exempelvis de svenska, är det svårt att direkt jämföra demokraterna med något svenskt parti. Dessutom har ordet "liberal" en delvis annan betydelse i USA än i Europa, vilket ytterligare försvårar en jämförelse. Officiellt är folkpartiet demokraternas samarbetsparti i Sverige, men inom demokraterna ryms såväl människor som i Sverige skulle tillhöra bortre vänsterkanten som människor som skulle trivas bättre i moderaterna.
Se även
- Lista över demokratiska partiets presidentkandidater
- Amerikanska partier
- Amerikanska presidenter
- Politik
- Republikanska partiet
- Röda och blå delstater i USA
Externa länkar
- Demokratiska partiet - Officiell webbplats
(engelska)
