Sekund
Från Rilpedia
- För andra betydelser, se Sekund (olika betydelser).
Sekund, med beteckningen s, är SI-enheten för tid. Den definieras som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen cesium-133, enligt det 13:e CGPM-mötet 1967.
60 sekunder utgör 1 minut och 3 600 sekunder utgör 1 timme. Kortare tidsenheter än sekund bildas genom att lägga till det relevanta SI-prefixet till sekund, till exempel mikrosekund (μs).
Ett kalenderår som inte är skottår och inte innehåller skottsekunder är 31 536 000 s (ungefär π·107 s) långt. Skottår är 31 622 400 sekunder.
Innehåll |
Historiska definitioner
Före 1956: Medelsolsekunden
1 sekund = 1 medelsoldygn / 86400
Ett medelsoldygn = sann soltid korrigerad för jordens elliptiska bana runt solen och lutningsaxel relativt sin bana. Sammanlagt görs korrektioner på upp till 16 minuter. Sekunden bestäms med en noggrannhet inom 3 ms på en dag.
Mellan 1956 och 1967: Efemeridsekunden
1 sekund = 1 tropiskt år / 31 556 925,974 7
Ett tropiskt år = 365,242 2 medelsoldygn och beräknades utfrån observationer utförda 1900. Sekunden bestäms med en noggrannhet inom 50 ms på 9 år.
Efter 1967: Atomsekunden
Atomsekunden är den nuvarande definitionen. Den beräknas med ett så kallat cesiumur (atomur) med en noggrannhet inom 100 ns på en minut.
Se även
|
|||||||||||
