Birger Magnusson
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar om den svenske kungen Birger Magnusson. För jarlen med samma namn, se Birger jarl.
Birger Magnusson, född 1280, död 1321, var en svensk kung. Han var son till Magnus Ladulås (egentligen Magnus Birgersson), som var Sveriges kung 1275–1290, och Helvig av Holstein. Han var sonson till Birger Magnusson till Bjälbo, senare känd som Birger jarl (†1266) och tillhörande den stormannaätt som i fyra generationer kom att regera – och inbördes strida – om makten i Sverige.
Redan 1284 utsågs den 4-årige Birger till faderns tronföljare. När denne avled 1290, tillträdde en förmyndarstyrelse under ledning av riksmarsken Torgils Knutsson som blev förmyndare för sönerna Birger, Erik och Valdemar.
1302 kröntes Birger i Söderköping efter att 1298 ha gift sig med prinsessan Märta, dotter till danske kungen Erik Klipping. Makarna fick sönerna Magnus och Erik samt döttrarna Agnes och Katarina. Sonen Magnus blev avrättad år 1320.
Av Birgers yngre bröder var Erik hertig av Södermanland och Valdemar hertig av Finland. Efter Birgers kröning uppstod stridigheter mellan bröderna. År 1305 böjde sig hertigarna för den kungliga övermakten (fördraget i Kolsäter), men bröderna stärkte sedan sin ställning och fick stöd i Norge. Erik fick förläningar i Bohuslän och norra Halland och fick även tillbaka större delen av sina gamla besittningar i Sverige. Det stöd Birger haft i marsken Torgils Knutsson försvann när denne avrättades 1306. Samma år togs Birger till fånga av sina bröder på Håtuna kungsgård i Uppland och fördes som fånge till Nyköpingshus. Denna händelse kom att kallas Håtunaleken. 1308 släpptes han ur fångenskapen efter att ha tvingats avstå större delen av riket.
1309 angreps Sverige från både Danmark och Norge. Året därpå slöts i Hälsingborg ett fredsfördrag, där Birger erkändes som kung men fick behålla endast vissa delar av norra och östra Sverige. Stridigheterna mellan bröderna avslutades sedan Birger på hösten 1317 bjudit Erik och Valdemar som gäster till Nyköpings slott, där de fick ett ståtligt mottagande men därefter överrumplades och kastades i slottets fängelsehåla. Hertigarna avled sommaren 1318 – "sannolikt avdagatagna på konungens befallning". Denna händelse är känd som Nyköpings gästabud, i rimkrönikan beskriven på detta sätt:
"Tha slo konungin synom handom saman
ok loo fastelika ok giorde sik gaman,
rät som han ware en amblodhe,
then sik enkte got forstodhe.
Min drotzete, signe then Helge And,
nw hauer iak Swerighe I mynne hand"
Glädjen blev inte långvarig för Birger. Hertigarnas anhängare från hela landet samlades och efter långa strider lämnade Birger landet tillsammans med sin gemål och begav sig till Danmark, där han avled 1321. Sonen Magnus, som tagits till fånga strax efter Nyköpings gästabud, hade avrättats året innan. Efter makens bortgång vistades drotting Märta utomlands till sin död 2 mars 1341. Hon ligger begravd tillsammans med sin make i Sankt Bendts kyrka i Ringsted på Själland.
Innehåll |
Familj
Birger gifte sig 1298 med prinsessan Märta av Danmark, dotter till danske kungen Erik Klipping. Paret fick följande barn:
- Magnus Birgersson (avrättad i Stockholm år 1320)
- Erik Birgersson
- Agnes Birgersdotter
- Katarina Birgersdotter
Se även
Referenser
Litteratur
- Svenskt Biografiskt Lexikon, band 4
|
||||||||||||||||||||||
