Siamang

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

?Siamang Status i världen: Starkt hotad[1]
Siamang
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Primater Primates
Underordning:	Haplorrhini
Infraordning:	Simiiformes
Överfamilj:	Människoartade Hominoidea
Familj:	Gibboner Hylobatidae
Släkte:	Symphalangus Gloger, 1841
Art:	Siamang S. syndactylus
Vetenskapligt namn
§Symphalangus syndactylus Auktor: Raffles, 1821
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Siamang (Symphalangus syndactylus) är en art i familjen gibboner och den enda arten i släktet Symphalangus.

Kännetecken

Som alla gibboner har arten en smal kropp, långa armar och ingen svans. Med en kroppslängd mellan 75 och 90 centimeter och en vikt mellan 8 och 13 kilogram är siamang den största och tyngsta gibbonen. Pälsen är svartfärgad hos bägge kön och det finns inte heller tydliga storleksskillnader. Kännetecknande är en stor säckartad strupe som hjälper djuret under dess högljudda sång – hos andra gibboner är säcken inte lika väl utbildad eller saknas helt. Det vetenskapliga namnet syftar på särdraget att andra och tredje tån vid bakfoten nästan är sammanvuxna.

Utbredning och habitat

Siamang förekommer på södra delen av Malackahalvön samt på Sumatra. Siamang föredrar blad i motsats till arterna i de andra gibbonsläktena som lever i samma område och därför är konkurrensen inte så stor. Habitatet utgörs av tropisk regnskog.

Levnadssätt

Arten lever liksom de andra gibbonerna i träd och är aktiv på dagen. För att röra sig framåt använder den antingen sina armar eller går på sina bakre extremiteter. De lever i monogama familjegrupper som består av ett föräldrapar och en till tre ungar. Varje grupp har ett revir.

Revirets gränser markeras med hjälp av sång. Hanne och hona sjunger tillsammans i komplexa duetter. Siamang sjunger vanligen senare på förmiddagen för att undvika förväxlingar med gibboner av andra släkten. Revir av siamang och individer från andra gibbonsläkten kan överlappas.

Födan utgörs huvudsakligen av blad och frukter, dessutom äter de även fågelägg och smådjur. Blad utgör huvuddelen i födan och därför har siamang mindre revir och utför kortare vandringar på dagen i jämförelse med de andra gibbonerna.

Efter sju till åtta månaders dräktighet föder honan ett enda ungdjur. Efter nästan två år slutar honan att ge di. Ungdjuret är efter 6 till 7 år könsmoget. Ungar av siamang har samma pälsfärg som vuxna individer.

Hot

Siamang listas av IUCN som starkt hotad (endangered). Det beror huvudsakligen på minskningen av levnadsområdet genom skogsskövling. I viss mån jagas djuret fortfarande av regionens befolkning.

Systematik

Siamang är den enda arten i släktet Symphalangus. Arten Kloss' gibbon betecknas ibland som "dvärgsiamang" då den likaså har en helt svart päls, men den är inte närmare släkt med siamang och räknas till släktet Hylobates.

Det skiljs mellan två underarter, S. s. continentis på Malackahalvön och S. s. syndactylus på Sumatra. Hos populationen på fastlandet är huvudet mindre i jämförelse med hela kroppen och även individernas storlek är något mindre i jämförelse med populationen på Sumatra.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 23 februari 2009.

• Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie. Springer, Berlin 2003. ISBN 3-540-43645-6
• D. E. Wilson & D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005. ISBN 0-8018-8221-4

Noter

1. ↑ Symphalangus syndactylus på IUCN:s rödlista, auktor: Nijman, V. & Geissman, T. 2008, besökt 27 februari 2009.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Siamang
  Bilder & media
• Informationer på Gibbon Conservation Center (engelska)
• Informationer på Gibbons Research Lab. (engelska)