Harmånger socken
Från Rilpedia
| Harmånger socken | |
|---|---|
| Sockenfakta | |
| Läge | |
| Landskap | Hälsingland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Nordanstigs kommun |
| Härad/tingslag | Bergsjö och Forsa tingslag |
| Stift | Uppsala stift |
| Församling | Harmånger-Jättendals församling |
| Yta km2 SCB 1928 | 138 kvkm |
| Folkmängd SCB 1991 | 2854 |
| Kyrkor | Harmångers kyrka |
| Sevärdheter | <> |
| Platser | Harmånger, Strömsbruk, Stocka, Vattrång |
| Grannsocknar | Rogsta, Ilsbo, Bergsjö, Jättendal |
Harmånger socken, socken i sydöstra delen av Nordanstigs kommun, Gävleborgs län, nordöstra Hälsingland. Området ingår sedan 2006 i Harmånger-Jättendals församling.
Innehåll |
Allmänt
Harmångers socken omfattar flera byar invid europaväg 4 samt vid Bottenhavskusten norr om Hudiksvall. Området genomkorsas av europaväg 4 samt av Ostkustbanan.
Området genomflytes från Storsjön i ett sjörikt lopp av Harmångersån, vars forsar har varit kraftkälla till Forsa kraftstation Ströms sulfitfabrik och Stocka sågverk. I övrigt har området begränsade dalgångsbygder runt Harmångersån och dess vattenområde. I övrigt har socknen skogsmarker, dels mellan vattendragen, dels längs kusten, som är tämligen flack.
Långst i väster ligger byn Vattlång och sjön Vattlångssjön (59,8 möh). Vid Storsjön i nordväst ligger byn Hånick. Längs europaväg 4s sträckning genom sockenen ligger byarna Vattrång samt Harmånger kyrkby. Vid Bottenhavskusten ligger Stocka och Strömsbruk.
Historik
Man har anträffat omkring 170 fornlämningar inom Harmånger socken. Vid kusten finns ungefär 15 kustboplatser, vilka är från den fångstkultur som fanns här under både stenåldern och bronsåldern.
Från bronsåldern finns cirka 50 rösegravar, vilka ligger kring periodens kustlinje.
I bygden finns spridda cirka 60 gravhögar. Dessa ligger ofta i närheten av de cirka 30 husgrundsterrasser från äldre järnåldern, vilka också finns i socknen, till exempel på en större boplats vid Vattrång. På den lilla Borgön i Storsjön ligger en fornborg. På den större Storön ligger också en del fornminnen.
Norra Hälsinglands Järnväg hade flera stationer i socknen. Järnvägen lades ner 1962.
År 1928 hade Harmånger socken 3238 invånare på en yta av 137,70 kvkm. Samma år hade socknen 1536 hektar åker och 8937 hektar skogs- och hagmark. Socknen ingick historiskt i Bergsjö och Forsa tingslag.
År 1991 hade dåvarande Harmångers församling 2854 invånare, vilket innebär en befolkningsminskning på cirka 15% sedan 1928.
Ortnamnet
År 1314 - 19 skrevs Harmanger vilket är ett gammalt bygdenamn, vilket troligen består av ett ånamn = Harm(a), vilket i sin tur kan ha deriverats från ordet harm, som är besläktat med har = "stengrund". Efterledet ånger är vanligt i Norrland och betyder "havsvik".
Se även
Källor
- Nationalencyklopedin
- Nordisk familjebok, 3:e upplagan, band 9, 1928
- Terrängkartan - Gröna Kartan 1:50 000
Litteratur
- Bohjort, V.; Vattlång i dåtid och nutid, Eget förlag, Ilsbo, 1985, LIBRIS-id 514183
- Hembygden, Harmångers hembygdsförenings årsskrift, 1946-, Harmånger, ISSN 0281-4811, LIBRIS-id 3616750
- Lingman, John; PM angående bandelen Bergsjö-Harmånger, Kommunikationsdepartementet, Stockholm, 1958, LIBRIS-id 2843110
- Svensson, Per Olof; Harmångers socken - En hembygdsskildring, Skolrådet, Harmånger, 1930, LIBRIS-id 1335693
- Svensson, Per Olof; Harmångers storkommun - En hembygdsskildring till folkskolans tjänst, Harmångers folkskolstyrelse, 1952, LIBRIS-id 1467719
