Pungmårdar
Från Rilpedia
| ?Pungmårdar | |
|---|---|
 Dasyurus maculatus
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass: | Pungdjur Marsupialia |
| Ordning: | Rovlevande pungdjur Dasyuromorphia |
| Familj: | Rovpungdjur Dasyuridae |
| Släkte: | Pungmårdar Dasyurus |
|
|
|
| §Dasyurus Auktor: É. Geoffroy, 1796 |
|
|
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Pungmårdar (Dasyurus) är ett släkte i familjen rovpungdjur med 6 arter. Trots namnet är de inte närmare släkt med arter i familjen mårddjur. Efter tasmansk djävul är dessa djur störst i familjen. På engelska heter de quolls.
Innehåll |
Beskrivning
Pälsens grundfärg är grå- eller brunaktig. Kännetecknande för alla pungmårdar är vita fläckar över hela kroppen. Kroppslängden (utan svans) varierar mellan 25 till 35 centimeter hos de mindre arterna å ena sidan och 75 centimeter för arten Dasyurus maculatus å andra sidan. Den sistnämnda arten når en vikt mellan två och tre kilogram.
Utbredning och levnadssätt
Pungmårdar finns fördelade över hela Australien och dessutom på Nya Guinea, Tasmanien och andra öar i samma område. Som de flesta rovpungdjur är pungmårdar aktiva på natten. På dagen gömmer de sig i grottor, jordhålor eller håligheter i träd. De vistas vanligen på marken men har bra förmåga att klättra i träd. Släktets arter lever i olika habitat, till exempel på torra slätter eller i klippiga regioner och skogar.
Föda
Pungmårdar livnär sig främst av animalisk föda men de äter ibland växtdelar (som frukter). Bytesdjuren utgörs till exempel av insekter, groddjur och ödlor samt av mindre däggdjur som vallaby, gnagare och hardjur. I vissa fall äter pungmårdar även as.
Fortplantning
Pungen är inte lika väl utvecklad som hos andra pungdjur. Parningen sker på vintern, alltså mellan maj och juli på södra jordklotet. Dräktigheten varar i 16 till 25 dagar. Ofta föds flera ungdjur men inte alla har chansen att överleva. Ungdjuren vistas 7 till 15 veckor i pungen. Efter 6 till 12 månader är ungarna självständiga.
Hot
Hotet utgörs av människans utbredning i arternas levnadsområde, jakt och införda konkurrenter. Fyra arter listas av IUCN som sårbara (vulnerable).
Arterna
- Dasyurus hallocatus, räknas med en kroppslängd av 24 till 35 centimeter till de mindre arterna i släktet. Den förekommer i skogar och klippiga områden i Australiens norra del (från norra Western Australia till östra Queensland). I vissa regioner som vid Kap Yorkhalvön blev arten ganska sällsynt.
- Dasyurus viverrinus, är en mellanstor art och skiljer sig från de andra pungmårdarna genom frånvaro av stortån. Idag finns arten bara på Tasmanien. På det australiska fastlandet iakttogs djuret senast 1966 men nu räknas den där som utdöd.
- Dasyurus geoffroii, fanns tidigare i stora delar av Australien men förekommer idag bara i begränsade områden som är skilda från varandra. Med 29 till 65 centimeter kroppslängd räknas den till släktets större arter. IUCN listar djuret som sårbart (vulnerable).
- Dasyurus spartacus, förekommer i ett mindre område i sydvästra Papua Nya Guinea med savann. Arten kännetecknas av bronsfärgad päls.
- Dasyurus albopunctatus, tillhör med 24 till 35 centimeter kroppslängd släktets mindre arter. Den lever i stora delar av Nya Guinea upp till 3000 meter över havet. Listas som sårbar.
- Dasyurus maculatus, är med 40 till 75 centimeter kroppslängd den största arten i släktet. I motsats till hos andra arter i släktet har även djurets svans vita prickar. Djuret förekommer i östra och sydöstra Australien samt på Tasmanien. Även denna art räknas som sårbar.
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999. ISBN 0801857899
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Pungmårdar
