Dvärglira
Från Rilpedia
| ?Dvärglira | |
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Procellariiformes |
| Familj: | Stormfåglar Procellariidae |
| Släkte: | Puffinus |
| Art: | Dvärglira P. assimilis |
|
|
|
| §Puffinus assimilis Auktor: Gould, 1838 |
|
|
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Dvärglira (Puffinus assimilis) är en svartvit havsfågel inom familjen stormfåglar. Dess taxonomi är precis som för många arter inom släktet Puffinus under diskussion.
Innehåll |
Utbredning och taxonomi
Arten förekommer i haven på södra halvklotet söder om stenbockens vändkrets. Länge delades arten upp i ungefär åtta underarter men idag accepteras bara fem underarter. Två av de tidgare underarterna har splittats till en egen art Puffinus baroli med sina två underarter: P. b. baroli som häckar på Madeira och Kanarieöarna och P. b. boydi som häckar på Kap Verde. Analyser baserade på den mitokondriella genen för enzymet cytokrom b indikerar att Puffinus baroli är närmre besläktad med audubonlira (Puffinus lherminieri) (Austin 1996, Heidrich et al. 1998). Underarten myrtae som häckar på Rapa Iti och på Australöarna fördes tidigare till dvärglira men anses idag istället vara närmre (Puffinus newelli) eller townsendlira (Puffinus auricularis) (Austin et al. 2004), men dess taxonomiska status är idag oklar. Melanesisk lira (Puffinus heinrothi) har också tidigare behandlats som en underart till dvärglira. Dvärglira och audubonlira är förmodligen inte så nära besläktade som man tidigare trott (Austin 1996, Heidrich et al. 1998, Austin et al. 2001, men se även Penhallurick & Wink 2004, och Rheindt & Austin 2005).
Underarter
- P. a. assimilis Gould, 1838 - nominatformen häckar på Norfolkön och Lord Howeön.
- P. a. elegans Giglioli & Salvadori, 1869 - häckar på Tristan da Cunha, Gough Island, Aucklandöarna, Chatham- och Antipodesöarna.
- P. a. tunneyi Mathews, 1912 - häckar på öar utanför sydvästra Australien. De fåglar som häckar på ön St Paul i Indiska oceanen förs också till denna underart vilket är tveksamt.
- P. a. kermadecensis Murphy, 1927 - häckar enbart på Kermadecöarna.
- P. a. haurakiensis J. H. Fleming & Serventy, 1943 - häckar på öar nordost om Nya Zeeland.
Flyttning
Den är en flyttfågel men dess vandringar är ännu inte klarlagda. Tidigare trodde man att den bara spred sig i närbelägna havsområden och flera populationer befinner sig året om i närheten av sina häckningsområden men studier har också visat att vissa populationer eller möjligen vissa åldersgrupper genomför vidsträckta förflyttningar.
Häckning
Den häckar i kolonier på öar och klippiga kuster i jordhålor. De besöker bara sina kolonier om natten för att undvika predation. Utanför Australien infaller häckningen i juni-juli. De lägger ett ägg som den ruvar i 52-58 dygn innan ungen kläcks.
Utseende, fältkännetecken och läte
I mindre vind har den en flaxigare flygstil än sina större släktingar och den flyger ofta tätt över vattenytan. I hårdare vind ser den ut som ett kors då den håller sina vingar rakt ut i nittio grader från kroppen. När man ser den flygande utefter vattenytan skiftar den från mörkt till ljust då man ömson ser den mörka ovanidan och den ljusa buken. Ibland lyfter den huvudet högt i flykten.
Den är en flockfågel som kan ses i stora antal speciellt då den flyttar om hösten. Den följer inte efter båtar.
Den är 25-30 cm lång och har ett vingspann på 58-67 cm. Den är lika liten som mindre lira (Puffinus puffinus) men har proportionellt kortare och bredare vingar. Den vita vingundersidan är omgärdad av mörka ytterkanter och den mörka näbben är smalare än hos mindre lira, den har en rund huvudform och dess mörka öga syns ofta tydligt i kontrast till de vita ansiktet. Den har ljusgrå fötter. Könen är lika och så även juvenila och adulta fåglar och dess fjäderdräkten skiljer sig inte åt beroende på årstid.
Underarten P. a elegans skiljer sig ifrån de andra underarterna genom att de mörka på huvudet når nedanför ögat och man ser därmed inte de karaktäristiska varta ögat på samma sätt.
Man skiljer dvärgliran ifrån Puffinus baroli genom att den senare har brunaktig ovansida och bruna undre stjärttäckare istället för dvärglirans vita.
till havs är den tyst men nattetid när den besöker sina kolonier utstöter den hesa kacklande läten.
Föda
Dess föda består av fisk och blötdjur.
Källor
- Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
- Harrison, Peter (1985) Havsfåglar, ISBN:91-46-14667-9
Texen är till stora delar översatt från engelska wikipedias artikel Little shearwater, läst 2007-12-20, där följande källor anges:
- Austin, Jeremy J. (1996) Molecular Phylogenetics of Puffinus Shearwaters: Preliminary Evidence from Mitochondrial Cytochrome b Gene Sequences., Molecular Phylogenetics and Evolution, vol.6, nr.1, sid:77–88. DOI:10.1006/mpev.1996.0060 (HTML sammanfattning)
- Austin, Jeremy J.; Bretagnolle, Vincent & Pasquet, Eric (2004) A global molecular phylogeny of the small Puffinus shearwaters and implications for systematics of the Little-Audubon's Shearwater complex., Auk, vol.121, nr.3, sid:847–864. DOI:10.1642/0004-8038(2004)121[0847:AGMPOT2.0.CO;2] (HTML sammanfattning)
- BirdLife International (2004) Puffinus assimilis 2006 IUCN Red List of Threatened Species.
- Collinson, M. (2006) Splitting headaches? Recent taxonomic changes affecting the British and Western Palaearctic lists., British Birds, vol.99, nr.6 sid:306-323.
- Heidrich, Petra; Amengual, José F. & Wink, Michael (1998) Phylogenetic relationships in Mediterranean and North Atlantic shearwaters (Aves: Procellariidae) based on nucleotide sequences of mtDNA., Biochemical Systematics and Ecology, vol.26, nr.2, sid:145–170. DOI:10.1016/S0305-1978(97)00085-9 (PDF fulltext)
- Penhallurick, John & Wink, Michael (2004) Analysis of the taxonomy and nomenclature of the Procellariformes based on complete nucleotide sequences of the mitochondrial cytochrome b gene. Emu, vol.104, nr.2, sid:125-147 DOI:10.1071/MU01060 (HTML sammanfattning)
- Rheindt, F. E. & Austin, Jeremy J. (2005) Major analytical and conceptual shortcomings in a recent taxonomic revision of the Procellariiformes - A reply to Penhallurick and Wink (2004). Emu, vol.105, nr.2 sid:181-186 DOI:10.1071/MU04039 (PDF fulltext)
