Hugo Fröding
Från Rilpedia
Gustaf Hugo Fröding, född 9 september 1842 i Göteborg, död 13 juni 1930 i Stockholm, var en svensk person- och kulturhistoriker, med inriktning på Göteborgs historia. Han var överstelöjtnant vid Kungliga Göta Artilleriregemente, filosofie doktor och valdes in i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg år 1908. År 1923 blev han hedersdoktor vid Göteborgs högskola. Fröding inledde sitt skrivande genom en rad artiklar i Göteborgs Handels och Sjöfarts tidning, vilka senare sammanfattades i boken Det forna Göteborg (1903).
Släkten Fröding har sitt ursprung från Hugos farfar, grosshandlaren Anders Fröding (1735-1809) som tog sitt namn efter fädernegården Frölunda i Odensåkers socken, Västergötland.
Frödingsgatan i Bagaregården (1918), är uppkallad efter göteborgssläkten Fröding.[1]
Familj
Fröding gifte sig 20 november 1879, med Anna Katarina Emilia (1853-1922), född Malmsten i Stockholm. Hon var dotter till professor Per Henrik Malmsten och Emma Hård af Segerstad. De hade dottern, Signe Emilia Augusta, född 1882 i Göteborg.
Föräldrar var grosshandlaren Anders Fröding (1802-1860) och Johanna Augusta, född Bergendahl (1812-1867).
Bibliografi
- Paulines beundrare: Lustspel i en akt, Svenskt original, omarbetning (1897)
- Ur en Göteborgssläkts krönika: hopsamlade minnen (1898)
- Hvem var Dislin? (1899)
- Till skalden Wadmans lefnadshistoria (1899)
- Ingman-Manderfelt: en äfventyrare från Gustavianska tiden: en studie (1901)
- Det forna Göteborg (1903)
- Biografiska studier (1905)
- En artilleriöfverste af gamla stammen (1905)
- Berättelser ur Göteborgs äldsta Historia (1908)
- Fischerströms resa (1910)
- Göteborgs köp- och handelsgille, handelssocitet, handelsförening handelskammare 1661-1911: minnesskrift (1911)
- Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del I (1911)
- Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del II (1912)
- Göteborgssläkter från 1600-talet (1912-1921)
- Dramatiska försök, 2 volymer (1914)
- Berättelser ur Göteborgs Historia under envåldstiden (1915)
- Dagsländor och slagdängor (1915)
- William Chalmers' porträtt (1915)
- Göteborgs donatorer - från äldre tid intill våra dagar del III (1916)
- Ett porträttgravyrens hjälpmedel (1916)
- Jonas Kjellberg d.ä., Carl Fredrik och Charlotte Sophie Kjellberg född Krook (1917)
- Berättelser ur Göteborgs Historia under Gustavianska tiden (1922)
- Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden (1924)
- Nils Collin: Moderlandets siste representant i "Nya Sverige" (1925)
- Laurentius Bökers brev till Olof Rudbeck om Göteborgstraktens antikviteter (u.å.)
Källor
- Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg 1875-1953, Nils Eriksson, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1985 ISBN 91-85252-34-4
- Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM) Riksarkivet 2003
- Tjocka släkten
Noter
- ↑ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag AB, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.101
- ↑ LIBRIS
