Latin

Från Rilpedia

Version från den 30 maj 2009 kl. 09.32 av Lavallen (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
För andra betydelser, se Latin (olika betydelser).


Latin
lingua latina
Talas i Vatikanstaten
Region Italiska halvön, Europa
Klassificering Indoeuropeiskt

 Italiskt
  Latino-Falisca

   Latin
Officiell status
Officiellt språk i Vatikanstaten
Språkmyndighet ingen
Språkkoder
ISO 639-1 la
ISO 639-2 lat
ISO 639-3 lat
Latinsk handskrift.

Latin är det språk som talades i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var dominerande skriftspråk i Europa. De äldsta bevarade inskriptionerna är från 500-talet f.Kr.

Latin är ett indoeuropeiskt språk inom språkgruppen italiska språk. Man skiljer på latin och vulgärlatin, det folkliga talspråket i romarriket. Latinet som talspråk dog ut efter romarrikets fall på 400-talet, men användes som vetenskapens internationella skriftspråk och som lingua franca i stora delar av Europa långt fram i tiden. Latin används för vetenskapliga namndjur, svampar, växter och sjukdomar, inom anatomin och är fortfarande betydelsefullt för att förstå europeisk historia och europeiska språk. Utbildningar i latin finns både på gymnasiet och på universiteten.

Vulgärlatinet levde kvar i provinserna i form av olika dialekter. Dessa utvecklades så småningom till distinkta språk, de romanska språken. Latin är idag ett dött språk; trots att människor studerar och lär sig det, finns det ingen som har latin som modersmål. Latin är dock officiellt språk i Vatikanstaten.

Innehåll

Historia

Duenos-inskriften, från 500-talet före kristus, är den äldsta kända latinska texten.

Latin är medlem i den italiska språkgruppen. Under 800 eller 700-talet före kristus fördes de italiska språken till Italiska halvön av migrerande stammar. Den dialekt som talades i Latium runt floden Tibern - där den antika romerska civilisationen skulle uppstå - utvecklades till latin.

Även om överlevande romersk litteratur består nästan uteslutande av klassisk latin, utgjordes det faktiska talade språket hos allmogen i det västromerska imperiet av vulgärlatin. Denna skiljer sig från klassikt latin i fråga om grammatik, vokabulär och uttal.

Latin var under lång tid det juridiska och administrativa språket i det romerska imperiet. Men samtidigt var grekiska ett andraspråk hos den välutbildade eliten, då stora delar av litteraturen och filosofin som studerades av överklassen var författad på grekiska. I imperiets östra halva — vilken skulle bli det Bysantinska imperiet — efter Väst- och Östroms slutliga splittrande år 395, ersatte grekiskan i slutändan latinet som det juridiska och administrativa språket; det hade under lång tid varit lingua franca för österländska romarmedborgare av alla samhällsklasser.

Grammatik

Huvudartikel: Latinsk grammatik

Det klassiska latinet har ett ganska rikt system av böjningar och därför en relativt fri ordföljd.

Latinet böjer substantiv och adjektiv i två numeri (singular och plural), tre genera (maskulinum, femininum och neutrum) och sex kasus (nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, ablativ och vokativ). Det finns dessutom rester av lokativ. Böjningen av substantiv indelas i fem deklinationer.

Verben har två diateser (aktivum och passivum), tre finita modi (indikativ, konjunktiv och imperativ) och fem infinita verbformer (infinitiv, gerundium, supinum, particip och gerundivum).

Följande tempora finns: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt, futurum simplex och futurum exaktum. Verben böjs också efter person och numerus. Verbböjningen har fyra konjugationer.

Klassiskt latin hade varken bestämd eller obestämd artikel.

Latin idag

  • Genom latinets historiska dominans är kunskaper i latin till stort värde för personer som studerar humaniora och som vill nyttja originalkällor från främst antiken och medeltiden.
  • Växter och djur har än i dag de internationellt gångbara namn på latin, som infördes av Carl von Linné1700-talet.
  • Latinska ord används ofta också inom läkaryrket för att benämna sjukdomar, kroppsdelar o d. Härvid är det nylatin som gäller. För företeelser som inte fanns på romarikets tid, skapar man nya ord "på latinskt vis", på samma sätt som Linne gjorde, när han namnsatte växter och djur.
  • Latinet har oavbrutet fungerat som den romersk-katolska Kyrkans liturgiska språk. Mässan som är kyrkans viktigaste liturgiska handling har en mässordning som än idag i dess romerska form är latinsk, den så kallade latinska riten. Den finns i två former: Novus Ordo som även kan vara på folkspråk, och den s k Tridentinska mässan vars latinska ordning är från 1500-talet, men i grunden är från den tidigare kyrkan i Rom.
  • Latin är fortfarande det officiella språket på vilket katolska kyrkan ger ut sina offciella dokument. Påvens encyklikor (rundskrivelser) publiceras på latin, varefter det görs översättningar till de olika folkspråken. Biblia vulgata är den latinska biblen som katolska kyrkan utgår ifrån.
  • En nutida tillämpning av latin är att fungera som neutral "textattrapp" vid granskning av typografiska utkast. Se härom i artikeln Lorem ipsum.

Exempeltext

Från Julius Caesars De Bello Gallico: Gallia est omnis divisa in partes tres, quarum unam incolunt Belgae, aliam Aquitani, tertiam qui ipsorum lingua Celtae, nostra Galli appellantur. Hi omnes lingua, institutis, legibus inter se differunt. Gallos ab Aquitanis Garumna flumen, a Belgis Matrona et Sequana dividit. Horum omnium fortissimi sunt Belgae, propterea quod a cultu atque humanitate provinciae longissime absunt, minimeque ad eos mercatores saepe commeant atque ea quae ad effeminandos animos pertinent important, proximique sunt Germanis, qui trans Rhenum incolunt, quibuscum continenter bellum gerunt.

Litteratur

  • Tore Janson: Latin. Kulturen, historien, språket. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2002. ISBN 91-46-20339-7.
  • Staffan Edmar: Vivat lingua latina! Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1996. ISBN 91-21-14493-1.
  • Erik Tidner: Latinsk grammatik. Solna: Almqvist & Wiksell, 1989. ISBN 91-21-10052-7.

Se även

Sök efter mer information om Latin på Wikipedias systerprojekt:
Wiktionary-logo-sv.png Ordbok & definitioner från Wiktionary
Wikibooks-logo.svg Böcker från Wikibooks
Wikiquote-logo.svg Citat från Wikiquote
Wikisource-logo.svg Orginalverk från Wikisource
Fel vid skapande av miniatyrbild: convert: unable to create temporary file `/var/www/mw/_mw116/w/images/sv.rilpedia.org/4/4a/Commons-logo.svg': No such file or directory @ error/delegate.c/InvokeDelegate/1023.
convert: unable to load module `/usr/lib/x86_64-linux-gnu/ImageMagick-6.7.7/modules-Q16/coders/svg.la': file not found @ error/module.c/OpenModule/1285.
convert: no decode delegate for this image format `/tmp/magick-jNuzU5Yp' @ error/constitute.c/ReadImage/578.
convert: AnErrorHasOccurredWritingToFile `/var/www/mw/_mw116/w/images/sv.rilpedia.org/thumb/4/4a/Commons-logo.svg/17px-Commons-logo.svg.png': No space left on device @ error/constitute.c/WriteImage/1234.
Bilder & media från Commons
Wikinews-logo.svg Nyhetsartiklar från Wikinews

Externa länkar

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Latin.

Personliga verktyg
På andra språk